Jag har aldrig läst en bok i hela mitt liv. Men sportbladet, DET läste jag. Rosa sidorna var på cirka tjugo sidor. Sportbladet läste jag varje dag, och kom ihåg allt jag läste. Frågade någon vad resultatet blev i en särskild match, vem som fick gult kort i en viss match, då hade jag svaret. I tjugotredje minuten fick den, eller den spelaren gult kort. Det gällde all sport. 

Jag är kär. Så kär. Den här mannen ska jag leva med i resten av mitt liv.
Jag är ung och han några år äldre, ganska många faktiskt men jag har aldrig känt mig så SEDD, hela Minna, lilla Minna.
Och hans familj är inte som min. Perfekt yta. Pengar. Men ihålig.
Jag är så trygg.
Jag har lärt mig deras seder, extremt svårt för jag visste inte ens att romer fanns. Rysk-svenska romer.

Jag lämnar Södersjukhuset akuten själv efter flera timmars väntan för att få veta varför jag i fredags kväll plötsligt fick så kraftigt ont i huvudet och svimmade av. Jag blev rädd.

Jag går hemåt och det är löv på marken nu. Jag som har fibromyalgi ser verkligen inte fram emot dessa kalla månader som är i antågande.