Det är ljust ute
Man tycker om ljus
Människan tycker om ljus
Ljus är liv
Svart är död
Innan Det Nya Ljuset
Säger somliga
Som haft Turen
Blivit buren

I ljuset syns allt
Skönheten
Men ljus är också farligt
Skadligt
Avslöjande
Det fula

Syns
Damm, smuts, skit
Men också rynkorna, skevheten
Hårstråna ligger fel
Människans ofattbara, nästan groteska
Fulhet
På det riktigt nära,
mikroskopiska hållet

Så man stänger ljuset ute
Skärmar av
Drar ner de svarta rullgardinerna
Mörklägger
Döljer
Gömmer sig

Men det finns inget hål att gömma i
Att försvinna i
Det går inte att dölja sig själv ens
I det kolsvarta
Inte ens musiken

Minnen, verklighet
Finns kvar
Omständigheterna
Isolering, åldrande ensamhet
Ytterst – död

Så man består inte provet
Man drar upp
Rullgardinerna
Vinklar persiennerna
Tror att man mäktar en match till

Att man finner det
Det man söker
Trygghet kärlek
Bejakande

Men…
Negering
NEJ

Text: Pär Widmark
Bild av tookapic från Pixabay 

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021