Skip to content

Ömsint och försonande

En ömsint och försonande bok. Om den yngste grabben i Arne Sucksdorffs prisade film Mitt hem är Copacabana från 60-talet, om gatubarn i Rio de Janeiro. Han heter Toninho, Anna de Lima Fagerlinds pappa, men kallas Rio i filmen. Han var inte ett gatubarn, utan ett av många syskon i ett litet ruckel i favelan Cantagalo på Rios branta sluttningar. Fattigt på pengar men rikt på kärlek och en stark samhörighet.

Filmen gjorde att Toninho och hans lillebror fick komma till Sverige vid lanseringen, men den utlovade ersättningen för filmrollen uteblev. I stället hamnade bröderna i var sin fosterfamilj på Lidingö – för Sverige var ju så mycket bättre, med så många fler möjligheter.

Kvar efter läsningen ligger känslan av den förnumstighet, som präglat synen på Sverige i förhållande till andra mindre lyckosamma länder. Samma förnumstighet som ligger bakom att så många finska krigsbarn blev kvar här efter andra världskriget. Med ett rejält bistånd kanske barnen kunde fått hjälp i sina egna hem i stället för att skiljas från sina nära och kära.

Maria Wallin

Mitt hem är inte Copacabana
Anna de Lima Fagerlind
Natur & Kultur

http://mediabank.nok.se/?orderby=default&take=100&searchterm=Mitt%20hem%20%C3%A4r%20inte%20Copacabana
Postad i ,

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Lediga jobb

Söker du nytt jobb? Titta bland våra platsannonser och se om något passar dig.

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

SOCIALPOLITIK NR 2 2019

Scroll To Top

Send this to a friend