Att detta kuvert med flera olika texter kommer fram, kan jag bara hoppas då brev efter visitationer i min cell har försvunnit. Jag sökte och sökte men kunde inte hitta brevet. Till slut gick jag till fångvårdarna och frågade om de tagit mitt brev men fick ett nej till svar. Något inom mig sa att de ljög, så jag återvände till vårdarna men denna gång sa jag att jag ville anmäla en stöld. 

Jag kan inte låta bli att skriva om en händelse som är fel och orättvis, vilken utspelade sig på den klass 2 anstalt jag för närvarande sitter på.

Efter en tid här på häktet och efter att jag har kämpat för att få till ett bättre alternativ än fängelse kom idag svaret, ett yttrande från frivården angående underlag och bedömning i påföljdsfrågan. Trots min vädjan kom domen; sex månaders fängelse. Fick jag någon hjälp till rehabilitering denna gång? Nej så klart. Gå i fängelse direkt utan att passera gå. Ingen som helst hjälp.

Jag skriver detta med en djup olustkänsla. Som ni vet har jag under den här tiden i fängelset (sexton månader) försökt få hjälp på alla sätt som jag varit berättigad till. Jag har verkligen behövt det. Jag har vridit och vänt på varenda sten och sökt i varenda hörn för att få hjälp med utsluss, men har blivit nekad då jag står som utvandrad från Sverige till Norge där jag tidigare har arbetat.

En fånges klagan är svår att höra
Lika svårt som det är
att gissa en annan människas börda

Det bor ett monster inom mig
som visar sig ibland
det spelar ingen roll var jag är
mitt i en skog eller på en strand

Som en blixt från en klar himmel kom bilden av dig till mitt sinne
Vi har just aldrig växlat många ord
men namnet du fick som liten har etsat sig fast i mitt minne