Replik: ”Handikapp används i styrande förordningar”

Jörgen Lundälv skriver i ett debattinlägg att Socialstyrelsen använder begreppet ”handikapp” och att man därigenom inte följer rekommendationerna i den egna termbanken. Utmaningen i detta fall är att det står ”handikapporganisationer” i den förordning som styr hur statsbidraget ska fördelas. Därför används ”handikapp” just i det sammanhanget.

År 2016 hade Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att se över förordningen och myndigheten föreslog i samband med detta en termändring. Någon sådan har ännu inte gjorts.

I samband med den ändring som gjordes i termbanken 2007 konstaterade Socialstyrelsen att det inte är möjligt att gå in och ändra alla lagar och förordningar, men att termerna bör föras in i samband med att andra ändringar görs.

Vi på Socialstyrelsen är väl medvetna om att ”handikapp” fortfarande används när hänvisning görs till aktuell förordning, men det betyder inte att vi har börjat införa begreppet igen.

Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor, Socialstyrelsen
Stina Isaksson, enhetschef, Socialstyrelsen

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!
Postad i

1 Kommentar

  1. Pär Widmark den 12 jan 2024 kl 20:25

    Med risk att stöta mig med någon – jag är handikappad. Ja faktiskt multihandikappad och skulle aldrig använda nåt annat begrepp om mig själv i de fall det öht är relevant att påtala det.
    Jag har aldrig använt mig av begreppet, eller ska vi säga termen, etiketten ”funktionshindrad”, även om det också förvisso är en korrekt beskrivning.
    Om jag skulle gå så långt som att kalla mig ”funktionsnedsatt” skulle det (för mig) vara skrattretande i sin enastående understatement-status. DET skulle vara kränkande.
    Den som är ”funktionshindrad” och t ex sitter i rullstol får nog känna på den hårda verkligheten – promise; Man är handikappad.

    Och funktionshindrad? Jamen det är vi väl alla? Vi kan ju inte flyga, t ex. Av egen kraft.
    Skämt åsido, många av oss bär glasögon. Dålig syn är en funktionsnedsättning, även om ingen tänker på det. De flesta av oss kan inte hoppa lika högt eller springa lika fort som toppidrottsmän. Det är en funktionsnedsättning, relativt sett.
    Osv osv. Sen är det självklart skillnad på vad just jag är ålagd att säga och vad Socialstyrelsen är. Men att, som jag såg i en rubrik intill, påstå att deras språkbruk är ”stigmatiserande” är, med förlov sagt, rent trams (man ska inte slarva med orden. Fråga en djupt religiös om uttrycket ”stigmata”. De skulle nog känna sig kränkta med tanke på ordet ursprungsbetydelse).

    Inte sjutton blir jag kränkt av att folk uttrycker en neutral sanning. Det övergripande riksorganet som ser till vårat intressen heter DHR – De Handikappades Riksförbund. Om nu inte det också har putsats upp med en passande eufemism, så att ingen, säger ingen i världen ska behöva känna sig kränkt.

    Om jag tillåts göra en utvikning så tror jag att ”kränktheten” ligger i den kränktas ögon, s a s. Ska vi ha lagstiftning mot precis varje enskild människas känsla av kränkthet (eller ”stigmatisering”), då har vi en rätt så svår uppförsbacke. Vi lever i en värld på väg mot kollaps, och jag tror t ex att Gaza-bor (för att ta nåt ur högen) vet mer om vad ”kränkt” är än oss handikappade i en välfärdsstat som Sverige. Tror inte ens de får gratis rullstolar, om man säger så…



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021