Lätt att förstå om genus och brott

Kriminologiska perspektiv på Genus & brott av Tove Pettersson är begriplig, kortfattad och vänder sig till studenter. Som lärare och forskare i socialt arbete och socialpolitik känns detta utomordentligt viktigt men också nytt. Många författare och forskare har skrivit om genus och genusperspektiv utan att göra det möjligt att förstå. Begrepp och teorier är svåra, men inte i Tove Petterssons bok. Studenter i socialt arbete vill få en begriplig bok i sin hand. Genus & brott är pedagogiskt upplagd och innehåller sex kapitel där författaren fokuserar på kvinnor och män som gärningspersoner och offer.

Men det handlar också om orsaker till brott, utsatthet för brott och samhällets kontroll. Författaren söker efter den skarpa blicken hos läsaren. Detta uttrycks i slutet av boken med följande ord:
”Min förhoppning är att denna bok har bidragit till att skärpa läsarens blick i att både kunna upptäcka den betydelse genus har, och att kunna se igenom när beskrivningar även inom genusvetenskapen tenderar att bli stereotypa. I det ingår att reflektera över när genus är relevant, hur och på vilket sätt, och när det framstår som mindre betydelsefullt” (s.111).

Som läsare vill jag veta mer och mer när Tove Pettersson håller i pennan. Hon väcker nyfikenhet och läslust. Texten är levande och ger stor behållning. Men hon har varit tvungen att välja perspektiv och lämna andra. Ett perspektiv som jag gärna hade läst mer av handlar om de intersektionella perspektivens betydelse i socialt arbete, särskilt när vi läser om brott i samhället. Intersektionalitet i forskningen är ett begrepp som många talar om men som få använder sig av i exempelvis forskningsprojekt.

Det upplevs som komplext och innebär flera osäkerheter. Naturligtvis innebär de sociala skiktningsprinciperna som handlar om kön, genus, etnicitet, klass och funktionsnedsättning nya möjligheter till reflektioner, fortsatt skrivande och forskning. Det är just här som jag vid läsningen reflekterar över särskilt utsatta grupper i samhället, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar och deras riskutsatthet. Deras utsatthet finns där mitt framför ögonen på oss. Kvinnor med rörelsenedsättningar utsätts för ofredanden och sexuella övergrepp när de reser med färdtjänsten och personer blir utsatta för brott och övergrepp i sina bostäder. Rån mot äldre personer i bostäder men också på öppen gata visar att brott drabbar var och när som helst.

Tove Pettersson låter redan i inledningen läsaren förstå att det här inte är ”en bok om intersektionalitet och brott så det kommer samtidigt att ha en mer undanskymd plats än det egentligen har för genusnormer och genusordningen” (s.13). Behovet av just en sådan text finns och jag hoppas att Tove Pettersson återkommer med en sådan lärobok till studenterna i socialt arbete.

Ur ett socialpolitiskt perspektiv ser jag Genus & brott som värdefull läsning också för socialpolitiker och socialpolitiska forskare. De frågor som författaren reser är spännande och intressanta: ”Vilken betydelse har genus för orsaker till brott? Har genus betydelse för samhällets kontroll av brott och brottslingar? Hur hör genus samman med offerskap och brott? Vilka möjligheter och begränsningar finns det med ett genusperspektiv inom kriminologin?”.

Perspektiven och frågorna kan fortsätta att diskuteras och dryftas i samhällsdebatten men också i språkbruk inom det socialpolitiska fältet. Vi behöver bli mer medvetna om språkbrukets betydelse. Boken kan användas för diskussion också hos yrkesverksamma socialarbetare som möter både gärningspersoner och brottsoffer i olika sammanhang. Därmed sagt har boken en vidare läsekrets.

Se där ännu en styrka hos Genus & brott.

Jörgen Lundälv
docent i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Tove Pettersson
Kriminologiska perspektiv på Genus & Brott
Liber AB

Tove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet och har forskat bland annat om ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem. Hennes Genus & brott vänder sig till studenter på flera utbildningar i kriminologi, sociologi och socialt arbete. Den ingår som första bok i serien ”Kriminologiska perspektiv på”. Bakom serien står de båda serieredaktörerna Micael Björk, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi vid Högskolan i Borås.