Fler platser på äldreboenden

När jag läser beskrivningen av hemtjänsten i ”Det finns ingen valfrihet i att bli gammal” tänker jag på min sommar inom hemtjänsten på Falbygden tidigt 70-tal. Där jag svängde in på gård efter gård med min PV, lagade lite mat, sopade lite golv, startade nån tvättmaskin, men framför allt drack (tunt) kaffe och åt småkakor. Det var det de ville; prata, fika, umgås en stund. Resten klarade de flesta ganska bra själva. Och ändå hade de rätt till hemtjänst! Minns inte att jag hade speciellt bråttom heller.

Jag tänker på alla de ensamkommande pojkar och en del tjejer som nu blivit eller är på väg att bli undersköterskor, som finns inom hemtjänst och äldreomsorg i dag. De som funnits runt min egen åldrande mamma har visat stor respekt för äldre. Sina egna äldre släktingar har de långt härifrån och de försöker göra allt efter bästa förmåga. Men det jag såg inom hemtjänsten var kaos; ideligen nya ansikten, hjälpare som nästan bad om ursäkt för att de kom ”nya” och för att de inte fick stanna, för allt det de inte fick utföra. Eller helt uteblivna besök!

Jag tänker på vilken ”tur” vår mamma hade som trillade i badrummet en natt och skadade två revben. Turen att min dotter sov över hos henne just den natten och att mamma bums fick komma till ett korttidsboende. För att en månad senare bli erbjuden det äldreboende som ligger två kvarter från hennes tidigare bostad. Hon har kunnat fortsätta gå promenader i samma park som tidigare. Hon får delta i olika aktiviteter och äta lunch i restaurangen som även är öppen för andra i området. Jo, det var bättre i början, när hon fortfarande var ganska pigg, innan gula fläcken tog hennes syn och orken och livslusten försvann. Hon är mycket skruttig numera, men då finns också personalen mera närvarande. Det har varit rörigt även här med personalomsättning och vi har haft en hel del att klaga på, men också alltid blivit lyssnade till och det har skett förbättringar.

Det jag sett av dagens hemtjänst och dagens äldreboende gör att jag pläderar för flera platser på boenden och att vi inte till varje pris biter oss fast i synen att äldre ska kunna ”bo kvar hemma”. När hemma bara blir mer och mer av hjälplöshet och isolering.

Satsa på flera bra boenden! Där finns ändamålsenliga lokaler, i regel rum som går att göra hemtrevliga med de boendes möbler hemifrån. Men framför allt möjligheter till mera rationellt utnyttjande av professionella omsorger.

Då kan dessutom nån annan få flytta in i det stora huset eller lägenheten de lämnar! En winwin situation för samhället som helhet. Nu hinner jag inte skriva mera. Nu ska jag till mamma och äta lunch med henne i restaurangen. Frikassé på kyckling eller röra på aubergine är valet i dag.

Maria Wallin