Är betyg för 10-åringar skolans viktigaste fråga?



Efter att skoldebatten seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna har oppositionen fört fram flera förslag, vilket fått alliansen att göra flera utspel om skolan, bland annat att kommunerna ska satsa på karriärmöjligheter för lärarna som ett sätt att förbättra ett fåtal lärares löner och status. Och nu det senaste förslaget att införa betyg redan från fjärde klass för att höja kunskapsnivån bland eleverna. Båda förslagen leder, enligt mitt se att se på skolan, helt fel.

Många lärare tycker om att vara lärare och pedagoger, de känner både ett ansvar och en lust att möta elever varje dag och se hur deras kunskapsnivå ökar. Man blir sällan lärare för att göra karriär, (då ska man nog välja ett annat yrke) utan för att ingå i ett undervisningssystem som gynnar lärandet, numera i lärarlag med kollegor. Det är det som ger mening åt arbetet.

Att införa karriärstegar leder bort från själva kärnan i yrket. Istället kommer systemet att stärka arbetsgivarnas ställning, dvs de som kommer att utse de fåtal lärare som ska bli överordnade (åtminstone lönemässigt) sina kollegor. Härska genom att söndra, ett urgammalt knep som kommer att drabba den redan idag nedtryckta yrkeskåren. Det är lärarnas löner, arbetssituation och kunskapsnivå som kollektiv, som ska förbättras. En nödvändig satsning som kräver helhjärtade insatser.

Att införa betyg från fjärde klass ska enligt alliansen höja kunskapsnivån. Eleverna blir mer motiverade, föräldrarna mer medvetna om sina barns kunskapsnivå och eventuella brister. Den redan införda förändringen med att sätta betyg i sjätte klass, menade man på samma grunder skulle förbättra kunskapsnivån. Något resultat av detta har man ännu inte sett. Att fortsätta på samma linje utan evidens och stöd bland lärare och forskare, visar en slags desperation. Att sila mygg och svälja kameler, för att man inte är beredd att genomföra det som verkligen skulle behövas. Man kommer att föreslå den ena detaljen efter den andra, utom det som krävs för det kommer att kosta. Något man hela tiden försöker undvika.

Dessutom ser jag detta utspel som en valstrategisk fråga, att rikta in debatten på betyg i stället för på lärarnas situation, status och standardhöjning av skolan. Då kan man fäktas om betygen för att slippa den svårare och mer ekonomiskt laddade diskussionen.

Claudette Skilving

 

Postad i

1 Kommentar

  1. Gun-Lis Angsell den 24 mar 2014 kl 19:05

    Visst klan man bli matt!
    Hur kan man drämma till med ytterligare en administrativ förändring mitt i allt kaos.
    Jag har inget emot betyg, men fatta, det är inte läge!
    Skolan behöver inga fler omorganisationer. Inga nya lagar, regler, läroplaner eller betygssystem. Ingen politisk klåfingrighet överhuvudtaget. Skolan behöver lugn och ro.
    Makthavare; höj lönerna, låt lärarna ägna sig åt det dom är till för, dvs eleverna. Anställ administratörer för pappersarbetet, förbättra den fysiska arbetsmiljön. Visa respekt.
    Och dessutom: Låt urval till lärarutbildningen baseras på lämplighet och praktik i stället för på betyg. För att åstadkomma förändring måste man börja där eleverna befinner sig. I skolan och i klassrummet. Inte i regeringskansliet.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Lediga jobb

Söker du nytt jobb? Titta bland våra platsannonser och se om något passar dig.

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 2 2019