Smakfullt och tankeväckande

Stämningen är fylld av förväntan. Ett sorl och en väldoft av mustig soppa fyller lokalen. Publiken blir anvisade till numrerade runda bord med ljus och rödrutiga dukar. Det är trångt och stolar skrapar mot golv när vi letar upp våra platser. Jag får en känsla av en uteservering en sensommarkväll.

I bakgrunden hörs musik i Karl Bertil Jonsons anda, en saxofon som tycks ha något att säga.

Väl på plats går blicken på upptäcktsfärd. Det finns ingen scen, där scenen borde varit sitter publik vid bord. En nyfikenhet väcks över var dramat om Dantes gudomliga komedi ska utspela sig.

Plötslig uppenbarar sig Dante spelad av Andreas T Olsson som även regisserat skådespelet tillsammans med manusförfattaren Niklas Rådström.

Vi kastas in i handlingen och publiken tycks bli en naturlig del av skådespelets centrum.

Dante har förlorat sin kärlek till livet. Längst ner på botten av sig själv, ekar stegen tomt. En fördriven diktare i landsflykt, främling i ett främmande land. Dante är vilse i en skog, ensam och utan hopp. I skogen uppenbarar sig en mässande ängel, ondskan finns, sönderfallet och likgiltigheten. Du är människa, än sen…

Dante lever kvar i en föreställning, ett förtärande svärmeri om Beatrice. I Dantes inre är Beatrice för alltid ung och ett ständigt föremål för hans sökande och drömmar om en kärlek som plötsligt fick fäste i kroppen, en kärlek att förlora sig i.

Men Beatrice är död. Ängeln fortsätter att med ord och en krass verklighet väcka Dante till liv. ”Hon är den dröm du drömde, men hon är död”

Dante ber oss följa med genom Infernos kretsar, en suggestiv resa ner i mörkret, den blinda världen, en skog, en röd öken, glömskans flod, på botten av en frusen sjö, genom frosseri, fåfänga och liderlighet, girighet och självupptagenhet. I inferno hörs ingen musik, ingen sång, bara ångestfyllda skrin och suckar.

En bruten buske, ett träd och en snara blir talande symboler och plötsligt snubblar Dante över Putin, längst ner på botten av helvetet finns de som sålt sin själ.

Under resans gång återkommer ängeln som undrar vem han är som inte är död men ändå vandrar bland de döda. ”Vad väntar du på, återvändningsbidrag?”

Från dödsriket vädjar Beatrice om hjälp för sin levande men vilsne vän Dante. På en bro möts de och hon förmanar honom… varför gick du vilse?

Går det att förstå en evighet i ett Inferno? En telefonkö, knappval och kösystem i förbannelse blir till en evig plåga utan att nå fram. Allt är bak och fram, upp blir ner, lidandet pågår och börjar om…

Dante letar svar på sina frågor och ställer samtidigt nya, lika aktuella då som nu. Faran med att blint lyssna till orden.

Varför kan lidandet inte få ett slut. Varför ska vi straffas? Och är det barnsligt att tro.

På skärseldsbergets strand uppenbarar sig Cassela (Axel Mårdsjö) i skepnad av en saxofonist som är både med- och motspelare till Dante under resans gång. Plötsligt hörs musiken, en enkel melodi och tonerna får liv.

En smärtsam vandring för att förstå vad det är att vara människa

Big Bang, Haleys komet, snöröjning av en vintergata, universum är ett enda stort kafferep…som en röst genom tid och rum vill ruska oss, som en påminnelse om att vi i varje andetag faktiskt är vid liv och kunna göra olika val mellan än det ena och än det andra tillhör de levandes privilegium!

De döda viskar, också vi var levande en gång! Beatrice är död, andra lever, DU finns bara NU!

En maximal föreställning med minimalt med rekvisita, en effektfull ljussättning och ett imponerande samspel med publik. Ett lyckosamt samarbete och samspel mellan manusförfattare, regi, scenografi, skådespelare och en saxofonist.

En timmes färd igenom Dantes inferno, sevärt och smakfullt och tankeväckande!

Jessica Rolfsdotter

Dantes gudomliga komedi
Soppteatern/ Kafé KLara
Kulturhuset, Stadsteatern, Stockholm
Spelas i maj och september 2025