Personlig Ingvar Carlsson om döden

Ingvar Carlsson var 86 år när pandemin nådde Sverige. Som äldre man med hjärtmedicin hörde han till riskgrupp och under några nätter kunde han inte värja sig från tankarna: var det hans tur nu? Men i stället för att söka fly bestämde han sig för att göra tvärtom:
”Systematiskt gick jag igenom mitt liv för att försöka reda ut vad döden betytt för mig”.

Resultatet är en bok där Ingvar Carlsson berättar från hjärtat om sina möten med döden, många gånger dramatiska sådana – både om stora världskända och omvälvande händelser som mordet på Olof Palme, Estonia-katastrofen och folkmordet i Rwanda och om egna, personliga erfarenheter av svåra förluster.

Han inleder med att konstatera att hans eget liv inte ens skulle ha blivit om det inte var för en drunkningsolycka år 1885, som ledde till att hans morfar gifte om sig med den kvinna som så småningom blev Ingvars mormor.

Ingvar Carlsson var bara tolv år gammal när han fann sin far död på golvet i kafferosteriet där han arbetade, efter att ha varit ute och gjort ett ärende åt fadern.

Ingvar Carlsson berättar levande, sakligt och inkännande. Det är oerhört spännande läsning inte minst om svensk politisk historia; om hur Erlander, Palme och Carlsson arbetade tillsammans, och vi kommer bakom kulisserna i exempelvis turerna kring Ebbe Carlsson-affären. Jämställdhetsfrågan får viss uppmärksamhet och det känns lite typiskt för Carlssons generation att klimatkrisen endast nämns pliktskyldigt på några rader i epilogen.

Det är en nätt bok, formgiven med rött omslag och en svart ros.

Text: Elin Engström
Porträttbild: Fredrik Hjerling

I sällskap med döden
Albert Bonniers förlag
Ingvar Carlsson