Tvärvetenskapligt om situationsbaserad brottsprevention

Libers bokserie Kriminologiska perspektiv är både spännande och angelägen. Bakom serien står de båda redaktörerna Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi vid Högskolan i Borås och Micael Björk, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Kriminologiska perspektiv fokuserar på brott och åtgärder mot brott och vänder sig till såväl akademiker som praktiker. Detta är en absolut styrka med seriens olika delar att de fångar en bred läsekrets.

Nu har en ny del i serien utkommit och som fokuserar på situationsbaserad brottsprevention. Som Charlotta Thodelius och Vania Ceccato skriver i förordet är det här ett bidrag till det praktiska brottsförebyggande arbetet i Sverige. På Riksdagens bord ligger att besluta om en ny lag som föreslås träda i kraft första juli 2023 och som gäller kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete. Det gör boken extra aktuell.

Boken vänder sig inte minst till olika professionsutbildningar vid högskolor och universitet. Sett från ämnet socialt arbete är boken också angelägen inte minst då det förebyggande arbetet är ett viktigt ledord i en reformerad ny socialtjänstlag. Men boken är också en inbjudan till tvärvetenskapens betydelse vilket är särskilt intressant. Förebyggande arbete blir stärkt med olika resurser och kompetenser i olika team och samverkansformer.

Kriminologiska perspektiv på Situationsbaserad brottsprevention är välskriven och det finns flera intressanta avsnitt som utgår från helhetsperspektiv men där olika teoretiska perspektiv vävs in. Ett avsnitt behandlar jämställdhet, intersektionalitet och social hållbarhet. Det är mycket viktiga begrepp och teoretiska utgångspunkter men som även är svåra att samtala om. Vad menas med intersektionalitet egentligen? Och hur kan man arbeta konkret med ett sådant begrepp inom akademi och den fältförlagda verksamheten? Likaså gäller detta social hållbarhet där det ibland talas om svag respektive stark social hållbarhet. Men hur ska den sociala hållbarheten mätas och studeras? Detta är frågor som läsaren kan reflektera över. Författarna menar att det systematiska brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet går att beskriva och arbeta med utifrån FN:s globala mål om ett hållbart samhälle (Agenda 2030). Utsattheten för brott, rädslor för brott och otrygghet påverkar också människans hälsa, välbefinnande och deltagande i samhällslivet.

De sju kapitlen ger läsaren en ordentlig genomgång av teoretiska utgångspunkter och konkreta exempel från fältet. Författarna skriver om olika riskfyllda platser och miljöer såsom torg, parker, kollektivtrafik, stationsmiljöer och skolhus. Men här finns också interventioner och förslag till lösningar.

Kapitel 6 med rubriken ”Från ord till handling: att sätta i gång steg för steg” är särskilt intressant. Här vill författarna bjuda in läsaren till nya idéer och vad som kan vara väsentligt att tänka på i det lokala brottsförebyggande arbetet. Författarna vill att läsaren ska se idéerna som presenteras som en ”resursguide” och inte en normativ lista som ska bockas av i olika göranden. Författarna skriver kort och gott: ”Det finns ingen enskild lösning som passar alla”.

Thodelius och Ceccato menar:
”Hållbara och trygga miljöer i storstäder, mindre kommuner och i rurala miljöer tjänar på välkoordinerade åtgärder av tvärvetenskapliga arbetsgrupper (här kan arkitekter, planerare, säkerhetsexperter, polis, beslutsfattare och andra experter ingå) samt gemensamma insatser från civilsamhället”. Författarna menar att det är viktigt att man i det lokala arbetet ”vågar satsa på meriterad personal” och att det genomförs utbildningar i situationsbaserad brottsprevention. Det är också viktigt att man tar lärdomar av tidigare arbete som har fungerat men även att det finns ett lärande av olika initiativ som inte har varit så framgångsrika. De menar också att det är viktigt att det finns en tydlig systematik i det förebyggande och specifika arbetet.

Boken vänder sig till studerande vid högskoleutbildningar i kriminologi, sociologi, stadsplanering, arkitektur, urban geografi och på polisprogrammet. Jag tror den kan komma till god användning också på Socionomprogrammet och vid vidareutbildningar inom socialt arbete. Utifrån det sociala arbetets kunskapsram finns det väsentliga bidrag som kan användas för diskussioner i såväl undervisning som i seminarier.

Här finns flera illustrationer som hjälper läsaren att kunna förstå den situationsbaserade brottspreventionen. I slutet av boken finns en referenslista med rikligt med källor för den som vill botanisera vidare. .

Läsning av den här boken kan varmt rekommenderas och den ger många intryck och tankar om olika perspektiv på situationer, platser och brott. Den skapar också förväntningar på den kommande utgivningen i serien Kriminologiska perspektiv på. Det är så det ska vara med en god bok.

Jörgen Lundälv
docent i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Kriminologiska perspektiv på Situationsbaserad brottsprevention
Charlotta Thodelius och Vania Ceccato
Bokförlaget Liber AB

Print Friendly, PDF & Email
Postad i ,

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

Webshop

Beställ till lösnummer av tidningen eller en bok som vi säljer.

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021