Morgonens timma

Hej din tidiga morgontimma
Jasså du välkomnar mig som så?
Du kan väl låta mig vara och ifrån mitt liv försvinna
Kvar som i drömmen en kort sekund vi var två
I höstens färger skänker du mig solens svaga strimma

Hej din tidiga morgon timma
Kan du mig värma som du en gång gjorde när vi var två?
Ack nej, ack nej, ensam du är denna morgonens timma
Och ekot etsar sig fast av vaktens rop
Kliv upp här är ingenstans att stanna, kliv upp
Ta dina påsar för nu är det tid att gå

Farväl då för denna gång du tidiga morgonens timma
Om dagen jag drömmer om att vi en gång var bästa vänner
Ack fy och ve och tvi, ja avsky är det jag nu till dig känner
Gå iväg du kan väl för alltid försvinna?
Jag plågas gång på gång och det börjar bli kallt
Allt du endast mig nu ger är minnen och dem som jag saknar ser jag överallt

Ja du hemska morgonens timma, ge lite mer tid till nattens tur
För att drömma och än en liten stund verklighetens plågor få glömma
Du ger mig denna morgon blott en sekunds lycka att vinna
Som när du och jag dansade timma efter timma som förr
och minnen av lycka finns bakom din dörr
Ge mig idag blott hopp i en strimma kan du vara så snäll för gamla tiders skull?
Kan jag snälla snälla bara livet få återvinna eller ska du fortsätta att vara så dum?

Farväl du hatade älskade morgonens timma
Vi är ju tillsammans igen om så bara en liten liten stund

Raoul

Foto: IngelaS
image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!

3 Kommentarer

  1. Linus den 8 apr 2023 kl 18:21

    Djupa ord, väldigt vackert.



  2. Elisabet Andersson den 21 okt 2022 kl 10:01

    Underbar!!!
    Så underbart vackert och smärtsamt skrivet.
    Jaa, och jag förstår precis känslan du beskriver.
    Bra gjort! Mycket bra gjort!
    Skriv, skriv, skriv! Sluta aldrig skriva!
    Bli vän med dina tankar, och din ventil. Släpp på din ventil, låt det komma ut, både hjärta och smärta. Det är hälsosamt för kropp å själ.
    Dela, men bara när du kan och orkar.
    Glöm inte, och lita på dig själv – du kan skriva!
    Och du gör det bra!



  3. Fredrik Bergman den 20 okt 2022 kl 18:27

    Väldigt bra dikt.
    Vi får liksom se toppen av ett isberg. Vi anar bara vad som finns därunder.
    Skönt med texter som inte är övertydliga.

    /Fredrik



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021