Tolkning av demenssjuk gav Oscar

Anthony är 80 år och bor ensam i sin stora lägenhet. En ordentlig och självständig man som inte tycker sig behöva hjälp av någon. Men dottern Anne ser hur han blir allt mer förvirrad, glömmer och blandar ihop. I filmen får vi följa den alltmer obegripliga tillvaron från Anthonys perspektiv. Var bor han egentligen? Hemma? Hos dottern Anne? På ett vårdboende? Anne, bor hon i Paris eller inte? Är hon fortfarande gift och i så fall med vem? Vem har stulit hans klocka
och varför kommer aldrig den yngre dottern och hälsar på? Frågorna är många och han förstår inte längre svaren.

The Father är en ömsint och finstämd kärleksskildring, ett kammarspel med få roller och sparsam dekor om relationen mellan en demenssjuk man och hans dotter. Filmen bygger på regissörens Florian Zellers egen succépjäs och Anthony Hopkins gör i rollen som Anthony vars sinnen långsamt förtvinar bort, i mitt tycke en av sina finaste tolkningar. Något som också gav honom en Oscar för bästa manliga huvudroll.

Dottern Anne som spelas av Olivia Colman gör också hon ett trovärdigt porträtt av hur det är att hjälplöst, från sidan, se en närstående förlora greppet om sitt liv. Det är vackert och hjärtskärande på samma gång.

Heléne Nellvik

The Father
Florian Zeller
Storbritannien/Frankrike