Hört talas om Jämlikhetskommissionen?

Vem har inte önskat att det ska komma en statlig utredning, beställd av regeringen/finansdepartementet, som öppet redovisar varför Sverige gått från att på 80-talet varit ett av världens mest jämlika länder till att nu ha EU:s snabbaste fattigdomsutveckling. I Sverige ligger nu nära 20 % av befolkningen vid EU:s fattigdomsgräns. Tänk om det funnes en sådan utredning och som tog upp samtliga politikområden och som dessutom föreslog åtgärder.

Det finns en sådan utredning!

Jämlikhetskommissionen överlämnade den till Magdalena Andersson i augusti – SOU 2020 46 – En gemensam angelägenhet. Ordförande för kommissionen var Per Molander, med en mycket gedigen bakgrund i vetenskap och statlig förvaltning, han har bland annat byggt upp Inspektionen för socialförsäkringen.

Utredningen utgår från barnperspektivet och redovisar forskning och drar slutsatser på alla politikområden utom försvars- och utrikespolitik. Det är en riktig tegelsten, ett par tusen sidor och med en sammanfattning på hela 50 sidor. Det kan möjligen bidra till att den inte varit ett av höstens stora diskussionsämnen men kanske är det också för att den är obekväm i sina slutsatser.

Bland slutsatserna finns att den ökade ojämlikheten beror på inhemska politiska beslut och inte på globala förändringar, såsom man ofta säger för att visa på att det är omöjligt att göra något. En annan slutsats är att jämlikhet är ekonomiskt lönsamt. Vidare att privatiseringen av välfärdssektorn både har ökat ojämlikheten och kostnaderna för samhället och medför samtidigt en sämre produktion. Vidare visar man på att migrationen har skapat en sund demografisk profil för Sverige till skillnad mot många länder i västvärlden och man kommer med bra realistiska förslag om hur migrationen ska behandlas som en social investering.

Man skulle kunna tro att utredningen hoppat över skaklarna och utrett efter eget huvud. Nej man har noggrant följt det uppdrag man fått från regeringen:
• föreslå åtgärder som kan bidra till att utjämna skillnader i uppväxtförhållanden, samt i möjligheter till god utbildning och arbete med goda arbetsvillkor
• överväga åtgärder som stärker den enskildes rätt i förhållande till starka ekonomiska intressen
• lämna förslag till andra typer av jämlikhetsskapande åtgärder.

Förslagen ska främja jämlikhet på ett sådant sätt att ekonomins funktionssätt och tillväxtpotential stärks.
Fokus ska ligga på marknadsinkomster. Med det menas att jämlikheten inte i huvudsak ska bero på ökade bidrag.

Låt oss hjälpa till att sprida utredningen. Helt uppenbart behöver vi hjälpa regeringen att sprida de viktigaste utredningsförslagen, bilda opinion, sätta igång snöbollen i ett debattklimat som präglas av korta formuleringar på twitter och inte det som kräver tid och tankemöda att sätta sig in i.

Carin Flemström

Skriv ut PDF!Skriv ut!