Viktigt om dödskliniker för barn

Det är söndag i Wien. Jag håller på att baka en sockerkaka och märker att vetemjölet tagit slut. Knackar på hos grannen, en kvinna öppnar dörren, mycket försiktigt.

Så börjar boken. Kontakten mellan kvinnan, Klara Lindh, och författaren Lilian O.Montmar, leder till vänskap och många samtal. Samtal och berättelser som kommer att inspirera författaren till att forska och fördjupa sig i ett av historiens värsta övergrepp mot barn. Om hur tiotusentals barn, framförallt judiska, men också andra barn samlades in och placerades på barnhem, där de misshandlades, utsattes för experiment och förgiftades eller svalts till döds. Dödskliniker eller som man hellre sa, kliniker för eutanasi. Det handlade om barn som var handikappade, ansågs vara lågt begåvade, av lägre rang eller som var födda utom äktenskapet eller vars föräldrar var fattiga eller hemlösa.

Allt i syfte att få ett renrasigt samhälle.

På ett av dessa barnhem, Steinhof/Spiegelgrund, har Klara Lindh varit placerad. Hon räddades därifrån av sin mor, när modern insåg vad som pågick. I samtal med författaren övervinner hon sitt motstånd mot att berätta. Samtalen leder författaren till andra överlevande, människor som låter henne ta del av de mest fasansfulla berättelser. Hon har också tagit del av domstolsprotokoll och intervjuat ansvariga, bland andra läkare som småningom ställdes inför rätta. Läkarna menade att de verkade i vetenskapens tjänst.

I boken finns också ett kapitel om steriliseringsdebatten och rasbiologins historia. Författaren påminner om att Sverige var först i världen med att inrätta ett rasbiologiskt institut 1922.

I förordet skriver Gunnar Bolin; Hur lyckades denna regim få så många att helt frivilligt ställa upp på att plåga och döda barn? Ställa upp eller titta bort? Och hur kunde så många, både individer och stater, skydda brottslingarna även efter krigsslutet när brotten låg i öppen dager? Och han frågar sig om det finns tecken i vår tid som än en gång skulle kunna leda mot denna avgrund.

Det är en viktig bok, som många borde läsa.

Gun-Lis Angsell

De värnlösa
Lilian O.Montmar
Bokförlaget Alerta

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!
Postad i ,

1 Kommentar

  1. […] Wien är den sista delen av en trilogi som inleddes med Det är vår och jag lever ännu (2016) och De värnlösa (2018). Handlingen utspelar sig efter första världskriget fram till inledningen av andra. […]



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021