Utebliven upprättelse upprör forskare

En lyckad upprättelse behöver involvera berörda. Där har Sverige misslyckats, menar internationella forskare.

Text & bild: Anna Fredriksson | Prenumerera | Artikel i SocialPolitik nr 4 2016

Patricia Lundy.

– Vad händer med alla dem som fick avslag på sin ansökan om ersättning för vanvård? Vem ser till hur de mår nu?
Frank Golding frågar med oro i rösten. Han är oberoende forskare från Australien, 78 år och har själv varit utsatt för vanvård på barnhem. Idag företräder han andra som vanvårdats. För honom är det självklart att ett avslag om ersättning kan vara en svår kränkning och medföra psykiskt lidande.
Frank Golding var en av flera forskare som i november besökte Norrköping för att utbyta kunskaper om upprättelseprocesser. Johanna Sköld, universitetslektor vid Linköpings Universitet, hade bjudit in kollegor från bland annat Irland, Norge och Skottland. Frågorna haglade när hon berättat om den svenska upprättelseprocessen där 54 procent av dem som ansökte fick avslag från Ersättningsnämnden. Den högsta avslagssiffran någonsin någonstans.Varför gavs inget juridiskt stöd under processen? Varför fanns ingen möjlighet att överklaga? Har ni drivit det här vidare till Europadomstolen?
En av de mest upprörda var Patricia Lundy från universitetet i Ulster på Nordirland.
– Upprättelsen måste utgå från de berörda och deras behov. Jag blir chockad när jag hör om den svenska processen och hur de berörda inte alls deltagit på lika villkor, säger hon.

I Nordirland pågår processen för upprättelse. Det började med att de olika grupperingarna bland överlevare, som är ordet som används på konferensen, närmade sig varandra.
– Det fanns ingen dialog dem emellan tidigare och de hade inte särskilt stark röst. Men att gå samman, och ha en strategi, var nödvändigt för att kunna kräva sin rätt. På Nordirland litar ingen på vare sig staten eller katolska kyrkan, säger Patricia Lundy.
I nästa steg hölls öppna möten, så många som möjligt bjöds in. Ett av syftena var att ta reda på vilken kompensation överlevarna själva önskar. Och det var mycket annat än ekonomisk ersättning. Som rätt till terapi, tandvård och stöd till anhöriga. Patricia Lundy är optimistisk inför fortsättningen.
– Nu arbetar vi för att få det stora protestantiska partiet med oss, de fyra andra partierna är positiva.
Anna-Lena Sörenson, S, vice ordförande för Riksdagens social­utskott, deltog under den del som handlade om den svenska processen.
– Jag kan se en trend nu där värderingsfrågor och det som är politik görs om till juridik. Det gäller LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och det kan vara likadant här. Vi behöver mer av empati, säger hon.

 

Print Friendly, PDF & Email

4 Kommentarer

  1. Johnnylinden1@hotmail.com den 14 nov 2021 kl 01:09

    TjänstemannaAnsvar!
    Är något som man måste återinföras för politikerna?
    Man behöver inte ta något som helst ansvar som politiker.
    Det är därför vi har det samhället vi har idag.
    När man betänker att politikerna nonchalerar” Wiinkonventionen” och Europakonventionen.
    Skall vi behöva driva rättsprocesser,
    för att hävda våra rättigheter när politikerna inte kan tillrättalägga,
    när det är ett brott mot Europakonventionen?
    Vad som är mycket konstigt är att när Stefan Löfven fick ett bra höjning av sin lön 4.000:- mer i januari månad,
    men att tillrättalägga orättvisorna som är begångna då är det mycket svårt?



  2. Johnny Linden den 12 nov 2021 kl 17:09

    Hej!
    Vad som är allvarligt är att våra politiker inte sett allvaret i att inte rätta sig efter Europa Konventionen och det avtalet som är undertecknat en gång.
    För vad är det här för respektlöshet,
    som våra politiker begår mot oss svenskar?
    Att behöva gå igenom olika rättsprocesser,
    med olika advokater och JK via Kammarkollegiet, det är inte kostnadsfritt att processa, dels mot svenska staten och JK och dels mot Kammarkollegiet.
    Så har du ej någon hemförsäkring kan det var ett problem med att driva en process i Sverige.
    Och när det hänger på ekonomiska problem så kan det bli ett problem att driva en rättsprocess här i Sverige.
    Vad som är anmärkningsvärt är att rättshjälpen här i Sverige har blivit mycket sämre tyvärr och jag undrar om det är det ekonomiska som skall avgöras om någon vågar driva en rättsprocess i Sverige.



  3. Anna Fredriksson den 8 nov 2021 kl 19:40

    Tack Johnny!
    Det är fint att läsa din kommentar.
    Vi försöker göra vårt, och det är att rapportera och rapportera.
    Nu senast med den här nedslående texten: https://socialpolitik.com/2021/11/07/vald-mot-unga-pa-de-statliga-ungdomshemmen/
    En del av upprättelseceremonin och hela upprättelsen, var ju att vanvård skulle vara ett minne blott, och inte drabba de barn och unga där samhället träder in som förälder idag. Men tyvärr blev det inte så heller.



  4. Johnny Linden den 8 nov 2021 kl 16:23

    Hej Anna!
    Tack för den här artikeln, om och med forskarna från dels Europa och Australien.
    Ni är underbara på SocialPolitik!!
    Ni ger oss många förhoppningar.
    Och ni är verkligen engagerade,
    och det värmer mitt hjärta, för er
    empati och engagemang på SocialPolitik
    Mvh Johnny Linden.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

Webshop

Beställ till lösnummer av tidningen eller en bok som vi säljer.

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021