Var fjärde familjehemsplacering avbryts

Varje år placeras runt 17 500 barn i familjehem. Trots att barnet i många fall varit placerat så länge som tio år i samma hem visar studie från Socialstyrelsen att var fjärde placering avbryts i förtid. Studien baseras på 280 barn i Jönköpings län.

– Oftast är det familjehemmet som avbryter placeringen och det gäller barn i alla åldrar, säger Socialstyrelsens projektledare Marie Berlin.

I 45 procent av fallen är det familjehemmet som väljer att avbryta placeringen. Om barnet är yngre än två år vid placeringen är risken för sammanbrott låg, liksom om de biologiska föräldrarna övergivit barnet eller avlidit.

De två grupper som studerats är barn upp till tio år, samt långvarigt placerade barn över tolv år som bott i samma familjehem i minst fyra år. I den senare gruppen var det vanligare med tydliga sammanbrott. Barnet hade då i snitt bott i samma familjehem i tio år och var 14 år gammalt.

– Studien indikerar att konflikter med familjehemsföräldrarna är vanliga, men det sker ju även bland tonåringar som bor hos sina biologiska föräldrar. För placerade barn riskerar dock konsekvenserna att bli stora eftersom familjehemsavtalet kan sägas upp med kort varsel, säger Marie Berlin.

Risken för sammanbrott ökar om det placerade barnet har beteendeproblem, om det varit med om sammanbrott tidigare, eller om det finns ett biologiskt syskon som är placerat i samma familjehem. Om socialtjänsten fått varningssignaler, som att barnet sagt sig inte trivas i familjehemmet, eller att familjehemmet uttryckt sig negativt om barnet, slutade 60 procent av placeringarna med sammanbrott.

– Det visar att socialtjänsten måste ta varningssignalerna på allvar och snabbt vidta åtgärder för att förhindra sammanbrott. Det sker inte alltid idag, säger Marie Berlin.

Vid 28 procent av sammanbrotten var det de långvarigt placerade barnen själva som tog initiativ till att avbryta. Bland de yngre barnen låg istället de biologiska föräldrarna bakom 38 procent av sammanbrotten. För yngre placerade barn innebar tät kontakt med den biologiska mamman en ökad risk för att placeringen skulle avbrytas i förtid, liksom om familjehemmet hade biologiska barn i samma ålder.

– Socialtjänsten behöver bli bättre på att erbjuda hjälp och stöd när det uppstår konflikter mellan de biologiska föräldrarna och familjehemmet, säger Marie Berlin.

Socialstyrelsen anser också att varje enskilt barns hälso- och utbildningsbehov måste utvärderas och tillgodoses. I studien hade var tredje långtidsplacerad tonåring hälsoproblem och varannan hade skolproblem efter 12-årsdagen. Även familjehemmens rättsliga ställning bör ses över. Idag har familjehemmen ingen rätt att komma till tals hos socialnämnden i beslut som rör barnet, trots att barnet ibland bott där under större delen av sitt liv.

Läs hela rapporten

Postad i

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

Webshop

Beställ till lösnummer av tidningen eller en bok som vi säljer.

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 2 2020