Mäns föräldraskap: om faderskap och manlighet i Sverige och England

Förväntningarna på mäns föräldraskap har förändrats under de senaste decennierna. Dagens fäder skall inte bara vara aktiva i omsorgen om barnen utan också agera på ett nytt och jämställt sätt på alla områden i hemmet. Hur har dessa kulturella förändringar påverkat mäns föräldraskap och vad innebär det moderna faderskapet för mäns syn på sig själva…

Läs mer...

Om en utsatt kategori kvinnor

Det ensamstående moderskapet är ett politiskt moderskap, väl etablerat både som begrepp och kategori i en välfärdspolitisk kontext. Men det etablerade är något som skapats i tid och rum – en social konstruktion som hela tiden förändras. Hur kan kategoriseringen utmanas och inbjuda till reflektion? Denna studie av svensk välfärdspolitisk forskning och statliga utredningar visar…

Läs mer...

Konjunkturernas offer eller godissamhällets verktyg?

Välfärdsservicen och dess utveckling i Sverige och Finland kännetecknas av stora likheter ifråga om institutionella lösningar. Artikeln, som analyserar diskussionen i svenska och finländska dagstidningar, visar dock på olikheter i sättet att i offentligheten argumentera för olika servicepolitiska lösningar och indikerar därmed skillnader i de grundantaganden som påverkar servicepolitiken i respektive land.

Läs mer...

Axplock ur den svenska sexualvanestudien

För drygt 30 år sedan genomfördes världens första befolkningsbaserade sexualvanestudie i Sverige. En ny och mer omfattande nationell studie har nu genomförts. Den ger kunskap om när, var, hur och hur ofta vi uttrycker vår sexualitet. Axplock ur denna studie kommer här att presenteras.

Läs mer...

Att lyssna till en kör av röster: Den berättarfokuserade intervjun

Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod…

Läs mer...

Den »demokratiska familjen«

Hösten 1998 publicerade Anthony Gidden idédokumentet The Third Way, där han lyfter fram »den demokratiska familjen« som en möjlig färdriktning för den tredje vägens politik. Samtidigt lanserade labourpartiet sin syn på familjen och framtiden i ett s.k. »consultation paper«. Ett janushövdat dokument som erbjuder olika former av stöd till utsatta familjer och äktenskapet utnämns till…

Läs mer...

Reflektioner kring hur chefer bör intervjuas

Hur bör en chef intervjuas? Frågan kan tyckas banal. Varför skulle en intervju med en chef kräva en särskild metod eller en särskild medvetenhet? Jag tror dock att det under vissa omständigheter förhåller sig på det viset. I denna text skisserar jag två kvalitativa intervjumetoder. Metoderna förespråkar olika roller för intervjuaren: passiv eller aktiv. Sedan…

Läs mer...

Ensamstående mödrars situation i Danmark och Sverige

Ensamstående mödrar som är i behov av socialbidrag har fått sina levnadsvillkor kraftigt försämrade under det senaste decenniet. I både Danmark och Sverige har ensamstående mödrar alltmer börjat söka stöd från frivilliga sociala organisationer. I vilka situationer kontaktar mammor organisationer, hur kan organisationer täcka dessa behov, hur är samarbetet med allmänheten? I artikeln presenteras likheter och skillnader mellan Danmark och Sverige,…

Läs mer...

Invandrare i det svenska trygghetssystemet

Hittillsvarande studier av invandrare i det svenska trygghetssystemet har varit partiella, dvs. endast avsett någon del av systemet i taget. I denna artikel studeras invandrares deltagande i flera delar av systemet samtidigt. Vi koncentrerar oss därvid på frågan om hur invandrarna är fördelade över trygghetssystemet. Det finns stora skillnader dels mellan olika invandrargrupper, dels mellan…

Läs mer...

Praktiken i Akademia

Relationen mellan praktisk kunskap och akademisk kompetens undersöks i en kvalitativ studie. Hur kan klyftan mellan forskning och praktik överbryggas? Hur värderar sakkunniga praktiska meriter i jämförelse med övriga meriter vid tillsättning av akademiska tjänster?

Läs mer...