Varifrån kommer det sociala kapitalet?

Begreppet socialt kapital har de senaste åren kommit att framstå som ett av de mera intressanta nytillskotten inom samhällsvetenskapen. Med detta begrepp förstås att avgörande för möjligheten att finna effektiva lösningar på sociala, ekonomiska och organisatoriska problem är graden av tillit mellan människor. Forskningen om socialt kapital har oftast hävdat att detta skapas genom medborgarnas…

Läs mer...

Svensk frivillighet i internationell belysning – en inledning

Detta är är en introduktions- och översiktsartikel som försöker fånga in några avgörande karaktäristika hos den svenska frivilligsektorn och sätta in dessa i ett internationellt perspektiv. Ett försök görs också att beakta något av det frivilliga sociala arbetets specifika betingelser och utformning. Här diskuteras dessutom utvecklingstendenser för sektorn i sin helhet, liksom för de sociala…

Läs mer...

Full sysselsättning!

Om 1990-talet inneburit, allmänt sett, att intresset ökat för den frivilliga sektorn, gäller detta i synnerhet för det frivilliga – oavlönade – föreningsarbetet. Det har antagits att denna form av aktivitet är dåligt utvecklad i Sverige och röster har höjts för att vi behöver »mer frivilligarbete«. Har vi något frivilligt arbete i Sverige? Hur framstår…

Läs mer...

Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv

Barn får alltmer komma till tals med sina erfarenheter och synpunkter och börjar även få framträda som informanter i social forskning. I artikeln presenteras ett forskningsprojekt, där 22 barn i familjehem, alla i 10–11-årsåldern, intervjuats i frågor som rör deras förhållande till såväl biologisk familj som fosterfamilj. Det visar sig att alla barnen har kontakt…

Läs mer...

Normative forståelser av sivile sammenslutninger

Civila sammanslutningar har benämnts på olika sätt i olika tider. Man har benämnt dem som frivillig, interesseorganisation, empowerment, nonprofit, tredje sektorn och civilsamället. I den sista delen diskuteras uppfattningar om social integrering av individ och kollektiv.

Läs mer...

Barnets mening i LVU-processen

Ett initiativ till ett tvångsingripande enligt LVU medför att barnet hamnar i en omfattande process med avgörande betydelse för dess framtid, men där barnet självt har begränsad förmåga att hävda sina intressen. För en lagstiftning vars syfte är att tillvarata barnets intressen är de personer som utreder, presenterar och argumenterar för barnet centrala aktörer. Vilka…

Läs mer...

Basta arbetskooperativ

I artikeln beskrivs ett annorlunda sätt att organisera rehabilitering av missbrukare i Sverige. Basta arbetskooperativ drivs helt och hållet utan anställda som har sin professionella hemvist i vård- och behandlingsssektorn. Istället utgörs kärnan i verksamheten av före detta missbrukare. I den speciella organisationsform som Basta arbetskooperativ utgör söker man kombinera produktion av varor och tjänster…

Läs mer...

Den korporativa hivpolitiken

Ett utmärkande drag i svensk politik är det samarbete mellan staten och frivilliga organisationer som kallas för den korporativa modellen. I denna artikel diskuteras Folkhälsoinstitutets, RFSLs, RFSUs och stiftelsen Noaks ark/Röda korsets korporativa samarbete om hivförebyggande insatser, dess konsekvenser för organisationerna och den hivförebyggande politikens praktiska utformning.

Läs mer...

Entreprenörer och agitatorer i frivilliga organisationers tjänst.

Forskningen kring frivilliga organisationer har under de senaste åren fått ett ökat intresse i Sverige. En del av forskningen är inriktad på att beskriva både likhet och olikhet med andra typer av organisationer, en annan del av forskningen redogör för omfattningen av frivilliga organisationer och deras arbete. Den här artikeln skiljer sig något från denna…

Läs mer...

Fosterbarns skolgång och utbildning

Svenska lagstiftare har i flera generationers barnavårdslagstiftning påtalat att fosterbarns utbildning är en viktig fråga som måste bevakas. Trots det har praktik, tillsynsmyndigheter och forskare visat ett svagt intresse för hur det går för fosterbarn i skolan, om de lämnar vården med en hygglig utbildning eller ej. Situationen i Storbritannien och USA är radikalt annorlunda….

Läs mer...