Vägen till ett socialvetenskapligt forskningsråd

Artikeln handlar om bakgrunden till socialvetenskapliga forskningsrådet och dess föregångare Delegationen för social forskning (DSF). Under 1960-talets diskussion om reformering av socialvården ställdes krav på medverkan av forskare. Inom socialhögskolorna fanns då få lärare med forskarutbildning. År 1970 tillkom ett anslag inom Socialdepartementet avsett att främja forskning och utvecklingsarbete inriktat mot socialtjänsten. 1990 övergick ansvaret…

Läs mer...

Förekomst av adoptivbarn och långtidsvårdade fosterbarn bland placeringar

Statens institutionsstyrelse (SiS) har nyligen rapporterat att utlandsfödda adoptivbarn är överrepresenterade bland elever i §12-hemsvård. Gäller detta även andra former av dygnsvård för tonåringar? Hur är det med en annan grupp som växer upp hos andra vuxna än sina biologiska föräldrar: långtidsvårdade fosterbarn? Är de också överrepresenterade i §12-hemsvård och bland andra placeringar av ungdomar…

Läs mer...

Dokumentationens roll i socialt arbete

Ett utmärkande drag för dokumentation i socialt arbete, särskilt inom socialtjänsten, är dess funktion att närmast ensidigt tjäna legala och administrativa syften. Tillämpningen präglas av en okritisk hållning och dokumentation som medel i klientarbetet är mycket svagt utvecklad. I artikeln diskuteras perspektiv och utvecklingsmöjligheter när det gäller dokumentationens roll i socialt arbete.

Läs mer...

Det motsägelsefulla utanförskapet

Hemlösas situation beskrivs ofta med hjälp av metaforer – att »de finns därute«, »i kylan« eller att »de lever utanför samhället«. Denna artikel undersöker kvinnors erfarenheter av hemlöshet och utanförskap – erfarenheter som visar att hemlösa inte på något enkelt sätt kan ses som utanför samhället.

Läs mer...

De professionellas syn på patienters kontakter med anhöriga

I journalerna för patienterna som var intagna på sinnessjukhuset Västra Mark finns brevväxlingen mellan de anhöriga och överläkaren bevarad. Av dessa brev framgår tydligt den förändring som skedde under 1960- talet då anhöriga övergick från att ses som obetydliga till att betraktas som viktiga i patientens liv.

Läs mer...

Beveridgeplanen– en klassiker

Mitt under brinnande världskrig publicerades ett omfattande förslag till reformering av det brittiska socialförsäkringssystemet, Beveridgeplanen. Detta är sannolikt den mest välkända socialpolitiska utredning som någonsin genomförts någonstans och det finns knappast någon modern bok om socialförsäkringar som inte innehåller en hänvisning till Beveridge. Rapporten blev redan från början en klassiker.

Läs mer...

Behandlingsmotivation och tvångsvård

Tvångsvård av vuxna missbrukare syftar till att motivera individen till att frivilligt söka behandling för sitt problem. Den teoretiska basen och de faktiska formerna för ett dylikt arbete har dock i huvudsak förblivit oklara eller oartikulerade. Är tvångsvårdens praktik relaterad till vetenskapligt etablerade perspektiv på behandlingsmotivation?

Läs mer...

Barnomhändertaganden – en analys av kommunala variationer

Med utgångspunkt från ett ekologiskt perspektiv diskuteras hur socioekonomiska förhållanden i kommunerna påverkar omfattningen av barn och ungdomar som placeras i fosterhem och på institutioner. Artikeln baseras på analys och bearbetning av offentlig statistik.

Läs mer...

Att forska om utsatta

Hur skall vi forska om människor som befinner sig i en utsatt situation? Hur skall vi kunna upptäcka och tränga igenom myter och föreställningar som ofta omger marginaliserade grupper? Har vi rätt att ställa närgångna frågor om alkohol- och drogmissbruk? Kan vi forskare förstå människor som lever ett liv som är annorlunda än det liv…

Läs mer...

– Andra säger bara ”o vad hemskt det är”

Att delta i en anhörigförening kan betraktas som ett sätt att bryta mot sjukvårdens individualiserande och problematiserande syn på anhöriga och normalisera en alternativ anhörigidentitet. Gemenskapen inom föreningen spelar då en avgörande roll; den ”besvarar” och motarbetar individualiseringen samt upprätthåller en växling mellan glädje och bekymmer som motarbetar problematiseringen.

Läs mer...