Ersättningen till barn som for illa ett sår som inte läker

Vad hände med de 54 procent som fick avslag på sina ansökningar till Ersättningsnämnden? Det undrar Nya föreningen Samhällets styvbarn i en debattartikel i GP. De vill uppmärksamma den nya regeringen på att det här fortfarande är en fråga som plågar många. En fråga som trots en lång process inte fick ett lyckligt slut.

SocialPolitik har i en omfattande artikelserie beskrivit den långa, och invecklade processen med vanvårdsutredning, upprättelseutredning, officiell upprättelseceremoni med högtidliga löften inför framtiden och Ersättningsnämnd. Det har vi gjort för att processen ska finnas dokumenterad. Den nyvalda riksdagsledamot och regeringsföreträdare som vill veta vad som hände kan läsa på här.

Ersättningsnämnden behandlade 5 000 ansökningar från före detta fosterbarn och barnhemsbarn som varit placerade i samhällets vård mellan 1920 och 1980. Bara 46 procent ansågs ha varit utsatta för så allvarlig vanvård att de var berättigade till ersättningen på 250 000 kronor. Trots att en avsatt budget fanns. En internationellt sett oerhört låg siffra som upprört utländska forskare. Sedan ansågs frågan vara avklarad från statens sida, nämnden lades ner 2016 och locket på för fortsatt diskussion. Men såret har inte läkt.

Hur barnen har det när samhället tagit på sig rollen som förälder är en fråga som vi på tidskriften SocialPolitik rapporterat om år ut och år in.

Roland Utbult, som är riksdagsledamot för KD har också ett långvarigt engagemang och har så sent som i november 2018 lagt en motion om att en kommun bör vara skadeståndsansvarig när ett barn eller en ungdom som omhändertagits av sociala myndigheter drabbas av vanvård eller andra övergrepp.

Anna Fredriksson