Många sätt att vara fattig i Sverige

Vad betyder det att vara fattig i Sverige idag? Ja vi är inte ens överens om begreppen och om att man faktiskt kan vara fattig här.

Illustration: Johanna Gustafsson | Prenumerera | Artikel i SocialPolitik nr 2 2017

Det finns ingen officiell definition. Kanske bidrar det till att göra fattigdomen osynlig – men den finns. Ingen behöver svälta i Sverige idag, säger de som tycker vi ska prata om absolut fattigdom. Då räknas tillgångar att leva av under en viss nivå, två dollar per dag är ett internationellt mått.
Relativ fattigdom tar däremot hänsyn till skillnader mellan olika individer i ett samhälle. EU:s definition av begreppet är att den disponibla inkomsten är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet.
Oavsett definition lever många i Sverige idag med mycket små inkomster. Och de finns överallt ibland oss. Här kan du prova några av deras kläder.

Ensamstående förälder i låglöneyrke
389 000 LO-kvinnor arbetar deltid, i genomsnitt 79 procent av heltid. Vanligast är deltid inom städ, handel och vård- och omsorg. Kvinnor i service- och tjänsteyrken tjänar markant mindre än män inom andra arbetar­yrken. Kombinationen osäkra arbetstillfällen och låga löner kallas av LO för det gräns­lösa arbetet. LO-kvinnor har också störst problem med att det inte finns barnomsorg på obekväma tider. På arbetsplatser med dålig facklig organisering är utsattheten större.
Ett exempel på en lön är 16 275 :– (genomsnittslön städare, 75 procent av heltid).
Källa: LO

Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd/socialbidrag
220 000 hushåll fick ekonomiskt bistånd 2016. Det är den lägsta siffran sedan 2012. Fördelningen är mycket ojämn mellan olika kommuner. Försörjningsstödet består av riksnorm och faktiska kostnader för hyra, el, hem­försäkring, arbetsresor och fackförbundsavgift. Riksnormen bestäms av regeringen. 2017 är den 3 930 :– för ensamstående. Det ska täcka; livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV-avgift.
Källa: Socialstyrelsen

Förbehållsbelopp efter utmätning på lön (existensminimum)
101 538 personer har just nu skulder som staten tar in, innan lön, annan ersättning eller pension betalas ut. Här ingår också barn­bidrag. Det som lämnas kvar kallas förbehållsbelopp och består av boendekostnad och ett normalbelopp. För 2017 är normalbeloppet 4 734 :– för ensamstående och 2 512 :– för barn till och med 6 år. Tillägg kan göras för arbetsresor, barnomsorg, medicin med mera.
Källa: Kronofogdemyndigheten

Garantipension
697 900 personer hade garantipension 2016. Ett grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Som mest kan garantipensionen bli 7 952 :– före skatt, för ensamstående. Men de flesta hade också någon form av inkomstpension. 70 000 hade endast garantipension. Möjlighet finns att söka skattefritt bostadstillägg, maxbeloppet är 5 090 :–.
Källa: Pensionsmyndigheten

Asylsökande
86  836 personer får dagersättning, 71 :–/dag, 2 130 :– för en månad. Där Migrationsverket serverar mat görs avdrag med 47 :–/dag. Dagersättningen ska räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygien­artiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Särskilt bidrag kan ges till sådant som glasögon eller barnvagn.
Källa: Migrationsverket

Garantiersättning
(tidigare förtidspension)
187 000 personer hade garantiersättning 2016. Den utbetalas till den som aldrig jobbat eller haft låga inkomster, är mellan 19 och 65 år och inte förväntas kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Det skattepliktiga beloppet är 9 147 :– /månad för den som får tillgodo­räkna sig maximal bosättningstid i Sverige.
Räknas upp, eller ner, med prisbasbeloppet. Möjlighet finns att söka bostadstillägg.
Källa: Försäkringskassan

Skriv ut PDF!Skriv ut!