Man vill ju klara sig själv – student med aspergers syndrom
Antalet studenter med Aspergers syndrom har ökat stort samtidigt som det ställs krav på högskolor och universitet att studenter med funktionshinder ska få särskilt stöd. Resultatet från en ny avhandling i handikappvetenskap visar att det kan vara svårt att hjälpa studenter med Aspergers syndrom, eftersom de ofta vill klara sig själva och inte heller alltid…
Mindfulness för att reglera uppmärksamhet och psykologiskt välmående?
I tre studier undersöks mindfulness som hjälpmedel för att förbättra uppmärksamhetsregleringen, det psykologiska välmåendet och förmågan till decentrering.
Bra sömn i unga år viktig för hälsan
Störd sömn i ungdomen kan leda till känslomässiga problem i medelåldern. Det kan också utveckla nedstämdhet på kortare sikt och dessutom att man utvecklar en oro för framtida katastrofer. Det visar Nanette Danielsson i en doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Var tredje 16-åring är kroniskt stressad
30 procent av dagens 16-åringar har allvarliga stressrelaterade problem. 8 procent uppvisar så svåra problem att det kan jämföras med utbrändhet bland vuxna. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Unga vuxna med aktivitetsersättning – risk för suicidförsök och suicid
Rapporten visar att riskerna för suicidalt beteende är högre bland unga vuxna med aktivitetsersättning än bland andra unga vuxna i samma ålder, dvs 19-23 år. Skillnaden kvarstår över tid trots att antalet unga vuxna med aktivitetsersättning mer än fördubblats mellan åren 1995-2005. Detta bör ses mot bakgrund av att suicidtalen har minskat i samtliga andra…
Skolk – en form av socialt utanförskap
Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara anledningar till ett utanförskap och förklaring till varför en elev skolkar. Vilka krafter som drar eleverna antingen bort från skolan eller mot delaktighet i skolan är något som Anne-Sofie Strand undersökt i sin doktorsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Skolk ur elevernas och skolans perspektiv
Slutsatserna pekar på att flera systemkrafter, som i avhandlingen fungerar som riskfaktorer, skulle kunna förändras till systemkrafter, som drar eleverna i riktning mot delaktighet i skolarbetet. Baserat på ett salutogent perspektiv kan man försöka hitta de faktorer som befrämjar elevernas och skolpersonalens välmående i skolsystemet, främst då vuxenstöd och en dokumentation som befrämjar kontinuitet.
Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder
Författaren tar i avhandlingen itu med frågor om social kategorisering. Vad innebär det att växa upp i en tid som utmärks av ökande individualisering och globalisering och minskade traditioner och att samtidigt vara i behov av institutionaliserad stöd och omsorg?