Uppfostran till självsvält?

Yttre och inre kontroll av kropp och karaktär hos unga flickor tycks vara gemensamma levnadsvillkor för både de medeltida ”heliga anorektikerna” och dagens självsvältande tonårsflickor. I uppfostringslitteratur från sekelskiftet 1900 framgår tydligt kravet på självkontroll hos unga flickor i samband med ätande, uppförande och kroppsideal. Men även den unga flickan tycks ha använt matvägran som…

Läs mer...

Tvärvetenskapens förutsättningar och dynamik– exemplet handikappforskning

I denna artikel diskuteras tvärvetenskap som en forskningsmodell där forskare utifrån sina kunskapsområdens utvecklade teorier och metoder studerar ett gemensamt »problem« på de olika nivåerna som svarar mot respektive kunskapsområde, och relaterar resultaten till varandra samt integrerar den kunskap som framkommer till en helhetssyn på fenomenet.

Läs mer...

Supervisionens organisering

Artikeln beskriver och analyserar användningen av tillsynen inom individ- och familjeomsorg baserad på en statistisk studie av 70 svenska kommuner, representativ för landet som helhet. Fokus ligger på supervisionens omfattning, kriterier för val av handledare, målet med tillsynen, supervisionens kvalificerade effekter och tillsyn av politiken i IFO. Denna artikel är baserad på enkäter till handledare för barn och ungdomar,…

Läs mer...

Sjuksköterskors berättelser om rädsla inom psykiatrisk vård före moderna psykofarmaka

Rädsla är ett återkommande tema vid intervjuer med sjuksköterskor som arbetat inom sinnessjukvård under 1940-talet. Föreställningar och erfarenheter förmedlas i berättelserna om rädslans uttryck och konsekvenser, liksom sätten att hantera den egna rädslan.

Läs mer...

Medicinen och människovärdet

Det finns ett uppenbart behov av att resonera om vardagsetiskt förhållningssätt i sjukvården. Filosofisk begreppsanalys och idéhistoria är i sammanhanget viktiga redskap för att fördjupa resonemangen. Denna artikel är ett försök till en analys av de vanligaste och viktigaste vardagsetiska begreppen. Vidare relateras dessa till en modell för medicinen som kunskapssystem. Slutligen fokuseras runt humanism…

Läs mer...

Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv

Under de senaste decennierna har livsloppsforskningen expanderat. Som regel fokuseras »det typiska livsloppet«. Vad det innebär att leva med funktionshinder under lång tid och vilken betydelse det har för att forma individens liv – det är frågor som hittills knappast studerats. I den här artikeln diskuteras några frågor med anknytning till kronisk sjukdom och funktionshinder…

Läs mer...

Medborgarskapsteorier i välfärdsfrågor– dimensioner och begrepp

I denna artikel behandlas problemet med att analysera välfärdsfrågor med fokus speciellt på personer med funktionshinder. Utgångspunkten tas i medborgarskapsbegreppet – dess teori och innehåll. En modell med fem olika dimensioner av begreppet presenteras och ett resonemang förs om tillämpbarheten av dessa dimensioner. Som ett komplement till det sociala medborgarskapsbegreppet ger dimensionerna ett analysredskap med…

Läs mer...

Kulturmöten mellan döva och hörande på arbetslivets arena

Många kulturmöten äger rum i arbetslivet. Ett exempel på ett sådant möte är mötet mellan den döve och den hörande arbetskollegan. Vilken betydelse har vår kulturella förankring för mötet på arbetsplatsen? På vilket sätt kan ett kulturpsykologiskt synsätt medverka till att förstå dövas integrering på arbetsplatsen? Detta är några av de frågor som artikeln belyser.

Läs mer...

Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsperspektiv på ätstörningar

Anorexia nervosa och andra ätstörningar diskuteras ständigt i media som ett vanligt och allvarligt problem hos ungdomar och kvinnor. Ätstörningar är ett medicinskt problem, men också ett socialt och kulturellt sådant. Ändå har i Sverige mycket litet forskning bedrivits kring detta ämne ur sociala och kulturella perspektiv. I det följande analyseras det förefintliga forskningsläget inom…

Läs mer...

Från patient till medborgare – Personer med funktionshinder möter ett nytt paradigm

Denna artikel är en introduktion till några basala teman inom handikappforskningen. Här redogörs för utvecklingen av handikappbegreppet och hur det återspeglats inom särskilt den svenska handikappolitiken. Vidare diskuteras frågan om hur stort antalet personer med funktionsnedsättningar är med utgångspunkt från skilda definitioner. Det inklusiva perspektivet, där personer med funktionshinder betraktas som medborgare i gemen, börjar…

Läs mer...