Folkpension och åldringsvård
Offentlig socialpolitik för åldringar i Sverige tillhörde den kommunala fattigvården i början av 1900-talet. Efter andra världskriget hade socialpolitiken blivit generell med folkpension och ålderdomshem. Vägen dit kan förstås med hänvisning till förändringar i och av Sveriges agrara struktur, ett ofta förbisett perspektiv.
Familjen i servicedemokratin
Ulla Lindström var det tredje kvinnliga statsrådet i Sveriges historia och vår första familjeminister. Under hennes tid som statsråd åren 1954 till 1966 genomgick den svenska familjepolitiken en radikal förändring. Samhällets service till barnfamiljerna i form av ekonomiskt stöd ökade kraftigt och den stora utbygganden av barnomsorgen påbörjades. Enförsörjarfamiljen som norm ersattes av tvåförsörjarfamiljen. Artikeln…
Dynamiken bakom historien om en gränsomdragande reform
I artikeln analyseras de motiv och konflikter inom beroendevårdens organisation och i dess omgivning som utgjorde bakgrunden till privatiseringen av en landstingsägd missbruksenhet i Stockholm.
CSA och socialpolitiken kring sekelskiftet 1900
Fattigdom, bostadsbrist och sjuklighet var några av de sociala problem som utmärkte tiden kring sekelskiftet 1900. Genom bildandet av Centralförbundet för socialt arbete samlades tidens sociala reformivrare i en gemensam strävan att utveckla det sociala arbetet och påverka den allmänna socialpolitiken.
Bismarck och de första socialförsäkringarna
De första socialförsäkringarna skapades av järnkanslern Bismarck i Tyskland. Bismarcks s.k. arbetareförsäkringar är klassiska och därför värda att uppmärksamma.
Barnens inkomststandard under 90-talets djupa recession och den följande återhämtningen
Vad har hänt med barnens inkomststandard under ett 90- tal som i Sverige kännetecknas av först en kraftig arbetslöshetschock, nedskärningar i trygghetssystem och till sist återhämtning? Baserat på nya statistiska bearbetningar dras slutsatsen att nedgången i genomsnittlig inkomststandard var långvarig men inte unik för barnfamiljer.
Hinder och möjligheter för forskningsresultatsanvändning – förslag till en analytisk modell
Utgångspunkt för artikeln är resultat från sådan forskning som problematiserar förhållandet mellan forskningen och dess användare, samt teorier om vilka former för att informera och samarbeta som är gynnsamma för forskningsanvändning. På basis av sådan forskning presenteras en analytisk modell som syftar till att systematisera förståelsen av hinder och möjligheter i samarbete och samverkan mellan forskningen och användarna. Modellen redogörs för…
Kunskapens värde och samhällets behov
Socialt arbete som begrepp användes ursprungligen vid förra seklet 1900 i samband med att Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades. Utbildningen av socialarbetare kom snabbt igång genom CSA:s initiativ, och grunden lades för en ny yrkesgrupp. Men det tog 70 år att få forskning i direkt anslutning till utbildningen. Under århundradet har olika dimensioner adderats till innebörden av socialt arbete. De är…
Kvinnor och socialt arbete – vid övergången från filantropi till profession
Professionaliseringen av socialt arbete inleddes vid tiden kring det förra sekelskiftet. Artikeln skildrar ett kapitel i denna historia. I blickpunkten står tre kvinnors samfällda aktiviteter i stugrörelsen, på hemgårdarna, vid etableringen av socialt arbete i industrin samt i arbetet med en ny fackutbildning för socialt arbete. Förbindelserna mellan ideella och professionella aktiviteter är påfallande.
När olikhet blir problem: handikappforskning, kontext och social interaktion
I artikeln argumenterar författarna för att försök, inom handkappforskningen gå utöver traditioner av att den medicinska kroppsuppfattningen, är ett bärande element i analyser av det sociala.