Hur kan man främja skolelevers psykiska hälsa i skolan?

I skolans arbete saknas integrerade, vetenskapligt utprövade metoder för att främja psykisk hälsa, eller som personalen själva uttrycker det så saknas ett gemensamt förhållningssätt i att möta barn eller ungdomar och deras föräldrar. För att utveckla psykiskt välmående och goda levnadsvanor visar ett antal studier att faktorer som positiv självkänsla, förmåga att kunna bemöta och…

Läs mer...

Migration som sexuellt fält

Kvinnorna kommer från 15 olika länder och har olika kulturella bakgrunder. Det de har gemensamt är att alla är lesbiska. Studien visar det samband och den växelverkan som finns mellan lesbiskhet och migration.

Läs mer...

Varför söker inte anhörigvårdare stöd?

Ett antal äldre vårdar själva en anhörig och gör stora omvårdnadsinsatser i hemmet utan eller med mycket lite stöd. En frågeställning som diskuterats länge inom äldreomsorgen är hur det kommer sig att man kämpar på med detta utan att höra av sig och begära stöd. I detta projekt undersöks denna frågeställning.

Läs mer...

Individanpassad skriv- och lästräning för personer med demenssjukdom

Under 2003-2004 genomfördes ett mindre försök med individanpassad skriv- och lästräning för personer med demenssjukdom vid Roknäsgården, Piteå kommun. Övningarna var anpassade till individernas personliga förutsättningar på så sätt att uppgifterna tog hänsyn till tidigare livserfarenheter samt hur långt deras sjukdom hade framskridit. Efter regelbundna övningar, en gång per vecka, visade deltagarna anmärkningsvärda framsteg.

Läs mer...

Rapport: Nykterhetsrörelsens drogförebyggande arbete i Västra Götaland

Forskningsstation Mösseberg har utvärderat Länsnykterhetsförbundets och dess medlemsorganisationers arbete med drogförebyggande arbete. Organisationen har genom omfattande samverkan haft en central roll i det drogförebyggande arbetet. Verksamheten under år 2003 har studerats utifrån flera olika aspekter.

Läs mer...

Avhandling: Ungdomar utvecklar spelproblem i större utsträckning än vuxna

Det huvudsakliga syftet med denna avhandling är att uppmärksamma och diskutera de sociala konsekvenserna av ungdomars ökade tillgång till spel i samhället, och bidra till en ökad förståelse av spelandet bland ungdomar. En kritisk genomgång av forskningslitteraturen kring spel är en viktig del av avhandlingen. Avhandlingen baseras även på empiriska data som samlades in genom…

Läs mer...

Rapport: Våld mot kvinnor med psykiska funktionshinder

Kvinnor med psykiska funktionshinder som utsätts för våld är en extra utsatt grupp på grund av flera faktorer. Det psykiska funktionshindret i sig innebär en ökad utsatthet. Ytterligare en faktor som bidrar till utsattheten är att kvinnorna ofta är ensamma, utan tillgång till ett socialt nätverk. Ett flertal studier har lyft fram olika aspekter av…

Läs mer...

Effekter av arbetslöshet och låga inkomster på kriminalitet och barns skolprestationer.

Denna avhandling består av tre fristående delstudier som behandlar effekterna av arbetslöshet och låga inkomster. I den första studien undersöks sambandet mellan antalet arbetslösa och kriminalitet i samhället och i den andra sambandet mellan låg inkomst och kriminalitet i samhället i stort. I den tredje studien undersöks sambandet mellan föräldrars arbetslöshet och deras barns skolprestationer.

Läs mer...

Avhandling: Löftet om delaktighet i storstadssatsning

Den nya storstadspolitiken växte fram ur den generella välfärdspolitiken för att åtgärda boendesegregationens negativa konsekvenser. Sociologen Susanne Urban analyserar exempel från Huddinge. Hon menar att åtgärderna för att lösa ett strukturellt problem – sortering på bostadsmarknaden, inom arbetsmarknaden och inom politiken – bör riktas till hela staden inom ramen för den generella välfärdspolitiken.

Läs mer...

Stärk paren i demensvård

Utgångspunkten för studien var att studera de äldre parens vardagsliv i hemmet utifrån kriterier som självständighet, värdighet och livskvalitet. Tidigare studier har gett en mer negativ bild, och mer betonat belastningen på de anhöriga. Svensk vård har ett traditionellt fokus på individen. Men i demensvård, där en make i en parrelation är dement, skulle mycket…

Läs mer...