Omvårdnadsutbildning som mål eller medel? Om legitimitetsproblem och kunskapssyn.

Utbildning och kompetens för omsorgspersonal är aktuella frågor som diskuteras på olika samhällsnivåer. Artikeln behandlar hur enhetschefer och personal på några äldreoch handikappomsorgsenheter förhåller sig till dagens formella utbildningskrav och vad man anser är relevant kompetens för att arbeta inom omsorgens verksamheter.

Läs mer...

Organisationsförändring, omsorgsklimat och kvalitet i hemtjänsten

Emotionellt klimat är en betydelsefull kvalitetsaspekt på människobehandlande arbete. I artikeln analyseras hur äldre personers upplevelse av klimatet i mötet med vårdbiträdet förändras när deras hemtjänst organiseras om.

Läs mer...

ULF’s sociala sida. Om socialt stöd och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna

De svenska levnadsnivåundersökningarna har fortlöpande använts för att studera förändringar i sociala relationsmönster. I denna artikel granskas de teoretiska grundvalarna för – och begränsningarna i – dessa studier och hur betydelsen av sociala relationer tolkats och diskuterats under de decennier som dessa välfärdsmätningar ägt rum.

Läs mer...

Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? Exemplet mässlingsvaccination.

Artikelns syfte är att uppmärksamma problem som beslutsfattare och praktiker kan ställas inför när nya forskningsrön sprids. Problemen diskuteras utifrån de händelser som följde på publiceringen av en vetenskaplig studie som ifrågasatte de väletablerade rutinerna med mässlingsvaccinationer. Fredrik Bragesjö

Läs mer...

Åter i stöpsleven: Personlig assistans mellan marknad och reglering

1994 års assistansreform innebar ett tydligt brott med tidigare etablerade välfärdslösningar. Inte minst innebar den att marknadsbeslut gavs ett betydande utrymme över tjänstens organisering. Dels gavs privata företag, kooperativ och andra producenter rätt att etablera sig på assistansmarknaden. Dels gavs personer med funktionshinder rätt att på egen hand upphandla personlig assistans bland existerande producenter. Idag…

Läs mer...

Forskning om konsumtionsvillkor för hushåll med knapp ekonomi – ett svagt utvecklat fält

I denna artikel diskuteras och problematiseras nordisk forskning med inriktning mot konsumtion och fattigdom. Då forskningen inom detta fält förekommer inom flera vetenskapliga discipliner beskrivs några centrala perspektiv. Härefter problematiseras befintlig forskning, såväl i förhållande till dess innehåll som till dess hitintills svaga etablering. Vidare ges förslag på utvecklingsmöjligheter.

Läs mer...

Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbruksvård och kriminalvård

Artikeln redovisar resultatet från en nationell enkät om implementeringen av Addiction Severity Index (ASI) till 555 anställda i socialtjänsten, kriminalvården och i missbrukarvården som deltagit i en ASI-utbildning mellan år 1996 -2000. Resultatet visar att det är arbetsledare och chefer som alltmer tar initiativet till ASI-utbildningar och att implementeringens villkor skiljer sig åt beroende på…

Läs mer...

Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård

Sedan början av 1980-talet har kontaktfamilj/kontaktperson för varje år blivit en allt vanligare barnavårdsinsats. Men kunskapsluckorna är många. I denna studie används nationella register för att undersöka insatsens omfattning i olika åldersgrupper samt samband med placering – och med risk för placering – i dygnsvård.

Läs mer...

Nytt faderskap i skärningspunkten mellan produktion och reproduktion?

I denna artikel diskuteras hur nya former av maskuliniteter skapas mellan en stark jämställdhetsdiskurs och arbetslivets krav. Det avspeglas i det moderna faderskapets praktik och relationen arbete/familj där produktionens krav överordnas reproduktionens. Artikeln argumenterar för att familje- och arbetslivsforskning i högre grad behöver uppmärksamma mäns respektive kvinnors rörelse mellan familj och produktion och hur genusidentitet…

Läs mer...

Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga

Närmare var femte inskriven vid Arbetsförmedlingen har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga. Fördelningen är ungefär densamma som i befolkningen totalt. Arbetslösheten har ökat bland funktionshindrade med nedsatt förmåga de senaste två åren. Antalet programdeltagare har ökat för varje år efter 2003.

Läs mer...