Tonåringars val fritidsaktiviteter påverkar deras liv
Ungdomars val av fritidsaktiviteter påverkar risken för en negativ socialisering. Ostrukturerade aktiviteter, som att vistas ute på stan tex, har sammankopplats med risken för att utveckla problem. I denna avhandling har författaren undersökt ungdomars valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ge.
Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism
Inom Barn- och ungdomshabliteringen, Region Skåne, har en grupp psykologer, pedagoger och logopeder prövat en arbetsmodell utvidgad bedömning hämtad från Division TEACCH i North Carolina. Modellen är utarbetad för att samordna och utveckla de kunskaper och erfarenheter föräldrar till barn med autism har om sitt barn med habiliteringsteamens erfarenheter och kunskaper.
Socialtjänstens arbete med institutionsplacerade ungdomar
Syftet med studien är att ge en bild av de unga som blir institutionsplacerade och hur det går för dem både under och efter placeringen. Tanken med studien är även att stimulera socialsekreterarna till diskussion kring socialtjänstens arbete med utsatta ungdomar och hur vården kan förbättras.
Risk- och skyddsfaktorers betydelse för psykisk ohälsa hos ungdomar
Resultaten i denna studie visade att psykisk ohälsa var vanligare bland flickor än pojkar och vanligare bland eleverna i gymnasiet än i grundskolan. Vidare ökade förekomsten av psykisk ohälsa med antalet riskfaktorer hos ungdomen. Slutligen var sambanden svaga mellan psykisk ohälsa och tobak-, alkohol och narkotikakonsumtion, allvarlig brottslighet samt skolk och mobbning.
Kompetensutvecklingsbehov för Ekonomiskt bistånd och Arbetsmarknadsverksamheter
För att identifiera kompetensutvecklingsbehov hos dem som arbetar med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsverksamheter har Stockholms stad genomfört ett projekt.I denna rapport utvärderas metoden och förhållningssättet, vilket bygger på att utgå från lokala verksamhetsanalyser med kompetensombud som lokala processledare samt ett skriftligt vägledningsmaterial.
Om statlig styrning av marknaden för personlig assistans
Rapporten visar att påfallande förändringar har skett i den politiska diskussionen efter handikappreformen 1994 och att vissa av assistansreformens effekter idag ifrågasätts. Dels diskuteras ökad styrning av assistansanordnares verksamhet och av personliga assistenters arbetsvillkor och kompetens. Dels diskuteras ökad kontroll av vilka medborgare som ska få tillgång till personlig assistans.