Användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården
Att en fängelsedömd beviljas fotboja kan väcka starka känslor hos brottsoffret. En del är positiva eftersom de tror att fotbojan ökar den dömdes möjlighet till återanpassning. Andra är kritiska och tycker att fotboja är ett för lindrigt straff. Det visar en utvärdering av försöksverksamheten med elektronisk fotboja som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort.
Adopterade på §12-institutioner
Adopterade från andra länder är överrepresenterade på §12-institutioner. Det är en av slutsatserna i denna avhandling. Författaren har dessutom jämfört de adopterade som finns på institution med andra adopterade. Finns skillnader i kognitiva och neuropsykiatriska funktioner, skillnader i socialt sammanhang och relationer eller skillander i personlighet och självuppfattning?
Så skapas en trygg stad
Rolf Lidskog har under sitt avhandlingsarbete undersökt vad som karakteriserar social ordning i ett mångkulturellt samhälle och hur man kan förena kulturell mångfald med social sammanhållning. Han ger också konstruktiva förslag på brottförebyggande åtgärder i städer.
Arbetsmarknadspolitiska program ökar arbetskraftsdeltagandet
De arbetsmarknadspolitiska programmen har positiv effekt på andelen personer som deltar i arbetskraften. Den positiva effekten verkar vara större under lågkonjunkturer. Det visar en ny rapport från IFAU.
Engångskameror ger röst åt psykiskt funktionshindrade
Människor med schizofreni eller andra tunga psykiatriska diagnoser känner sig ofta ensamma, utsatta och marginaliserade i samhället, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Med hjälp av djupintervjuer och ett antal engångskameror har sjuksköterskan Anette Erdner dokumenterat vardagen för psykiskt funktionshindrade som de själva upplever den.
Brott inom socialtjänsten i samband med ekonomiskt bistånd
Den ekonomiska brottsligheten inom välfärdssystemen utgörs idag till största delen av bedrägeri. Vad görs, vilka kontrollmöjligheter finns och vad ligger bakom socialtjänstens och polis/-åklagares agerande vid misstanke om bedrägeri och andra brott? Vilka samhällsmedborgare kan tänkas begå brott gentemot trygghetssystemen och varför? Dessa bakomliggande faktorer beskrivs ur ett juridiskt, kriminologiskt och social-psykologiskt perspektiv.
Invandrade kvinnors berättelser om inträdet i det svenska samhälet
I denna rapport belyses några invandrade kvinnors erfarenheter av mottagandet vid ankomsten till Sverige och kommunerna. Studien är ett led i ett utvecklingsarbete mellan flyktinghandläggarna i åtta kommuner i nordvästra Stockholm och FoU Nordväst.
När jobben inte finns. Beskrivning av projekt för arbetslösa ungdomar i sex stadsdelsområden i Stockholm
Rapporten beskriver arbetet i sex projekt som riktade sig till arbetslösa ungdomar. Projektens huvudsakliga ambition var att rusta ungdomarna för arbetsmarknaden och därmed sänka kostnaderna för försörjningsstöd.
Vad händer efter övergreppen?
Hur vanligt är det att kvinnor utsätts för sexuella övergrepp eller annat fysiskt eller psykiskt våld? Och hur mår kvinnorna som någon gång varit med om sådant? Är de sjukligare än andra kvinnor? De frågorna har en forskargrupp vid Linköpings universitet studerat hos en grupp på 4 150 kvinnor.