Starka samband mellan levnadsvanor och skolprestationer

Forskning har visat att individer med hög utbildningsnivå haft mer hälsosamma levnadsvanor tidigare i livet, jämfört med dem som inte utbildat sig i samma utsträckning. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor har betydelse för kronisk sjuklighet, finns skäl att studera hur olika faktorer i skolmiljön är relaterade till hälsobeteende och levnadsvanor.

Läs mer...

Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa

Senare tids forskning har ägnat alltmer uppmärksamhet åt sambandet mellan ogynnsamma socioekonomiska förhållanden i barndomen och ohälsa senare i livet. Människors sociala ursprung, det vill säga föräldrarnas utbildningsnivå eller yrkesgruppstillhörighet, tycks slå igenom på levnadsvanor, sjukdomsrisker och dödlighet. Tidiga levnadsförhållanden kan faktiskt, enligt forskningen, ha egna långsiktiga effekter på hälsan. Den föreliggande rapporten syftar till…

Läs mer...

Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning

Majoriteten av eleverna med funktionsnedsättning anser sig vara friska och trivs med livet. De upplever dock oftare psykisk ohälsa, utsätts oftare för mobbning och har sämre levnadsvanor jämfört med barn utan funktionsnedsättning.

Läs mer...

Hård kontroll och för lite valfrihet i narkomanvården

Vården av heroinister utvecklas – det visar en ny studie av skånska program för underhållsbehandling som presenteras under Almedalsveckan. Studien, som utförts av forskare vid Malmö högskola och Lunds universitet, tyder på att vården blivit mer individanpassad, att tillgängligheten ökat och att de moraliserande inslagen har minskat. Men fortfarande finns brister som måste åtgärdas: valfriheten…

Läs mer...

Effekter av Aspergers syndrom märks redan hos spädbarn

Drabbade av Aspergers syndrom har bland annat svårt med socialt samspel, uppmärksamhet och är känsliga för ljud och ljus. Flera av dessa avvikelser var märkbara för föräldrarna redan under barnens första två levnadsår. Detta fann Petra Dewrang i sin avhandling i psykologi vid Göteborgs universitet.

Läs mer...

Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Ett (o)lösligt problem?

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning bär en tung börda med att samordna det stöd som barnen får från olika håll. Riksrevisionen föreslår en försöksverksamhet med särskilda samordnare för att hjälpa familjerna och underlätta samverkan mellan de inblandade aktörerna.

Läs mer...

Nollplacerade bortglömd grupp som riskerar fastna i bidragsberoende

Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med ekonomiskt bistånd. Arbetet med rapporten har bedrivits i en arbetsgrupp bestående av representan-ter för kommunerna Halmstad, Hässleholm och Borlänge samt Region Halland och Sveriges Kommuner och Landsting. Förhoppningen är att öka kunskaperna om en av de grupper som kanske står längst från…

Läs mer...

Unga begår färre brott efter tiden på SiS

De flesta ungdomar begår färre brott ett år efter att de lämnat Statens institutionsstyrelse, SiS. Det visar en ny uppföljning av ungdomar utskrivna från SiS, år 2007. Även ungdomar som är fortsatt kriminella tycker att de gjort framsteg. – Det intressanta är att ungdomarna själva upplever en gradvis positiv förändring, säger Stefan Nordqvist, utredare vid…

Läs mer...

Sammanbrott i samhällsvård

Denna studie har initierats av kommunerna i Västernorrlands län utifrån deras önskan att få mer kunskap om barn i samhällsvård.

Läs mer...

Vad ger utvärderingsverkstäder?

I rapporten konstaterar författarna att kunskap om hur man gör utvärderingar verkar förmedlas genom utvärderingsverkstäderna. Det är däremot mera tveksamt huruvida de också ger kunskap på organisationsnivå om hur man utvärderar välfärdsarbete och – i än högre grad – i vilken omfattning de bidrar till att skapa lärande organisationer, dvs. organisationer som förmår bygga upp…

Läs mer...