Hur hjälper man placerade barn med skolan?

Barn som placerats utanför hemmet presterar över lag sämre i skolan vilket varit känt länge. Däremot finns lite forskning som utvärderar interventioner som hjälper dessa barn. I denna artikel sammanställs utvärderingar som hittills gjorts.

Läs mer...

DAMP, ADHD och DCD – ny studie om tio års debatt om diagnoser, neuropsykiatri och skolan

Vad föregick det kraftigt ökande neuropsykiatriska diagnosticerandet av elever med inlärningsproblem och beteendestörningar i Sveriges skolor? En studie vid Göteborgs universitet redovisar bland annat den specifikt medicinska bild av grundskolan som framträder bland förespråkare och motståndare under kontroversen om DAMP.

Läs mer...

Samarbete kring barn med problem inte självklart något positivt

Skola, familj, socialtjänst och BUP – alla involverade runt ett barn med problem förväntas självklart samarbeta. Men det är inte alltid samarbetet är till godo för barnet och familjen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läs mer...

Individual placement and support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext: en väg till arbete?

I Sverige är en psykiatrisk diagnos den vanligaste orsaken till sjukskrivning och värst är situationen för unga personer (2011). Det finns ett mycket stort behov av rehabilitering till arbete för personer med en psykisk sjukdom. En metod för detta är Individual Placement and Support (IPS), som internationellt betraktas som den mest effektiva insatsen för att…

Läs mer...

Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

Bakgrunden till projektet var att olika aktörer verksamma inom Åtvidabergs kommuns myndigheter och verksamheter önskade dels ökad kunskap kring ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, dels hur att gå tillväga vid bemötandet av dess offer och förövare. I denna rapport beskrivs och utvärderas ett projekt som genomförts med ekonomiskt stöd från BRÅ.

Läs mer...

Ökar familjehemsplacering och institutionsvård av barn deras kriminalitet som vuxna?

Vi finner att pojkar som placeras i familjehem först som tonåringar (13-18 år) i högre grad är kriminella som vuxna, men ingen effekt för pojkar som placerades före 13 års ålder. Familjehemsplacering av flickor påverkar inte deras kriminalitet som vuxna. Både pojkar och flickor som fick sin första institutionsvård under tonåren har högre grad av…

Läs mer...

I gränslandet mellan hem och institution – Hyresgästers perspektiv på att ha bostad med särskild service

Vad tycker människor med psykiska funktionsnedsättningar och en komplex livssituation om att få ett varaktigt boende i form av gruppbostad med särskild service?

Läs mer...

Öppna jämförelser. Ett styrmedel i tiden eller ”Hur kunde det bli så här?”

I denna rapport undersöks och analyseras öppna jämförelser med avseende på systemets logik och rimlighet i förhållande till befintlig forskning om kvalitetsmätningar, vilka samvariationer som finns mellan de indikatorer som systemet är uppbyggt kring, om och hur öppna jämförelser används för ledning och styrning i några GR-kommuner, hur centrala aktörer i sammanhanget tänker sig att…

Läs mer...

Stadig ökning av placerade tonårspojkar

Antalet barn och unga som placeras eller tas omhand i exempelvis familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) fortsätter att öka. 2011 stod pojkar i åldern 13-17 för nästan hela ökningen. En viktig förklaring är den växande gruppen ensamkommande flyktingbarn.

Läs mer...

Lärande genom självbiografier i socialt arbete

I denna undersökning har man studerat hur studenters lärande påverkas av att använda självbiografisk litteratur i en forskningsmetodikkurs.

Läs mer...