Separerade föräldrar bor allt närmre varandra
Allt fler skilsmässobarn har gång- eller cykelavstånd till sina föräldrar. Trenden de senaste 20 åren är tydlig – separerade föräldrar bor allt närmre varandra. Ett tätare umgänge med båda föräldrarna blir allt vanligare. Då krävs kortare avstånd mellan föräldrarna, säger Olof Stjernström, forskare vid Umeå universitet.
Problematiskt att leva enskilt i dagens samhälle
Att leva i enskildhet ses i vårt samhälle som en avvikelse från idealtillståndet och behöver därför förklaras. Men måste det vara så? En ny avhandling från Göteborgs universitet nyanserar bilden av förhållandet mellan gemenskap och enskildhet.
Rasifiering och svensk transnationell adoptionspolicy
I artikeln studeras svensk socialpolitisk diskurs om internationell adoption i Sverige, med fokus på hur internationellt adopterades utseende diskuteras.
Att vara pappa i homofamiljer – berättelser om barn, mammor och familjeliv
Den här artikeln handlar om faderskapets betydelse och utformning i planerade homosexuella familjer, s.k. regnbågsfamiljer. Två skilda sätt att tala om rollen som pappa har kunnat urskiljas. I båda sätten bryter man mot den heteronormativitet som genomsyrar familje- och föräldradiskurser, där föräldraskap ses som en konsekvens av heterosexuell tvåsamhet. Vad som skiljer dem åt är…
Terapi som anhörigstöd
För att stödja anhöriga med behov av extra stöd i samband med en närståendes flytt till äldreboenden erbjöd Östermalms stadsdelsförvaltning under 2011 anhörigstöd i form av terapi så kallat fördjupat anhörigstöd. Målet med det fördjupade anhörigstödet var att stödja anhöriga som gått igenom den svåra processen att fatta beslutet om närståendes flytt.
Allt fler polisanmäler när de utsatts för brott
Det blir allt vanligare att privatpersoner polisanmäler när de har utsatts för brott. För vissa brottstyper är anmälningsbenägenheten dock fortfarande mycket låg. Endast vart femte sexualbrott uppges vara polisanmält. Det visar en delrapport från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
Flickor med psykiska problem får för lite hjälp efter tvångsvård
Ungdomar som lämnar låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Deras sociala och beteendemässiga problem kvarstår i hög grad vid uppföljningar ett och två år efter att de genomgått vård. I synnerhet gäller detta flickor med allvarlig psykisk ohälsa. Detta framgår av en ny avhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Ny forskning visar på brister inom ungdomsvården
Inom institutionsvården måste alla veckans timmar ha ett terapeutiskt syfte. Det räcker inte att ge ungdomar behandling tre timmar i veckan i en verksamhet som pågår dygnet runt. Det skriver Lia Ahonen, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, i sin doktorsavhandling.
Samverkan för att förebygga återfall i brott
En effektiv och individanpassad samverkan är nödvändig i det återfallsförebyggande arbetet. Brister i ansvarsfördelningen efter avslutad påföljd kan leda till att klienter ”faller mellan stolarna”. Det framgår i en ny publikation från Brottsförebyggande rådet (Brå).