- 0share
- E-post
Döden tänkte jag mig så, är en i raden av böcker jag läst skrivna av Johanna Mo. Den utspelar sig i Stockholm där Helena Mobacke förlorar sin son på grund av sitt yrke som operativ chef på mordroteln. Efter det går hon in i något som liknar en dvala, sjukskriven isolerar hon sig. Ett år senare lyckas hon samla ihop sig själv någorlunda och det enda Helena Mobacke känner är att hon vill börja arbeta igen.
Plötsligt står hon åter direkt i hetluften då hon som ny utredningschef på Västberga polisstation får in ett larm om en tonårspojke som brutalt blivit knuffad framför ett tunnelbanetåg och dör. Först tar hon och hennes nya kollegor detta som en enskild händelse men enbart fyra dagar senare händer det igen.
Nu börjar en stor och svår uppgift för Helena Mobacke, som dessutom fäktas med sina egna demoner efter sonens död. Och hon hatar allas fjäskande blickar på henne, samtidigt som de undrar ” ska hon verkligen klara av detta?” Som om de nånsin kan förstå hur det är att ha förlorat ett barn enbart på grund av det arbete hon valt.
Ju längre de kommer i utredningen desto mer förstår Helena Mobacke att detta är mer komplicerat än hon trott från början. Och hon börjar till och från att tvivla på sig själv.
Döden tänkte jag mig så är en av de bättre i serien om Helena Mobacke. Den har ett högt tempo och läsaren får stor insyn i hennes eget krig med sina demoner.
Döden tänkte jag mig så
Johanna Mo
Bokförlaget Forum 2013

ANNONSER
ENOUGH
Donera till SocialPolitik!
I 31 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.
Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!
KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER
SOCIALPOLITIK NR 1 2021