Tema gör filmtittandet mer spännande

När det är kallt och mörkt kan man förlora hoppet om att våren kommer igen. Vad är då bättre än att gå i ide, krypa upp i soffan och titta på film? När denna stund kommer vill jag tipsa er om ett lite annorlunda sätt att få den sköna känslan att räcka längre och få filmtittandet än mer intressant. Dock måste det påpekas att detta tips kan användas när som helst under årets månader, även de varma och soliga.

Jag och min man är filmentusiaster. Vissa kanske skulle kalla oss för filmnördar, men jag föredrar att säga entusiaster. Hemma har vi ett litet rum som i dagsläget rymmer hela 2418 fysiska filmer. Många av dem står fint i sina fodral, men några ligger i en låda för att få plats. Det är som att ha en gammaldags videobutik hemma.

Eftersom vi har så många filmer, och ständigt samlar fler, kom vi på idén att ha temamånader för att göra filmkvällarna mer spännande.

Vi har just avslutat Arkeogusti. Det betyder att de filmer vi sett måste vara gjorda mellan slutet av 1800-talet och 1969. Det här är första året vi kör med det temat och det blev riktigt kul. Dock måste vi såklart utvärdera och se vad som kan bli ännu bättre till nästa år.

Vi har också Februasia, då vi bara ser asiatiska filmer, och så klart Skräcktober, då vi bara ser skräckfilmer. Tidigare hade vi Japanuari, men vi insåg att det finns så många andra intressanta asiatiska filmer, så vi bytte alltså till Februasia.

Konceptet är egentligen ganska enkelt:

Jag väljer hälften av månadens filmer och min man väljer hälften. Ja, om ni undrar så är förhoppningen att se en film varje dag! Tyvärr har vi inte kommit dit än, vi snittar på runt 22-26 filmer i månaden.

Vi har en liten ceremoni dagen innan månaden börjar då vi avslöjar vilka filmer vi valt. Oftast har vi några extra ifall vi valt samma film. När sedan månaden börjar väljer vi film varannan gång. Är det så att vi inte orkar se en hel film har vi även några serier på temat som vi kan ta till.

Under Arkeogusti har vi sett en hel del gamla godingar, närmare bestämt 28 filmer.

Nu i efterhand tänker jag att vi kanske skulle ha valt fler filmer som man ”borde” se och inte bara som vi ville se.

Det blev en hel del Film noir, amerikanska kriminalfilmer från 40- och 50-talen, speciellt med en av våra favoriter Humphrey Bogart. Vi såg tre av fyra filmer som han gjorde tillsammans med Lauren Bacall, men även Casablanca på bio. Humphrey Bogart och Lauren Bacall blev par i verkliga livet och träffades under inspelningen av Att ha och inte ha, när Bacall bara var 19 år och Bogart 45. I filmen säger hon den klassiska repliken: ”You know how to whistle, don’t you, Steve? You just put your lips together and blow.”

Man behöver inte gå så långt som vi gör. Man kan välja att se bara några filmer under en månad. Att ha ett tema är ett roligt sätt att upptäcka nya filmer och kanske lära sig något nytt. Så varför inte prova en temamånad nästa gång du känner för en filmkväll under de kalla och mörka månaderna?

Här kommer några bra filmtips från Arkeogusti som säkert kan passa in i olika temamånader:

Fantasia (Disney, 1940):
En musikalisk visuell fest med magiska berättelser som troligen förtrollar vuxna mer än barn. Varför denna inte sätts upp på våra nationalscener är ett mysterium.

Plan 9 from outer space (Ed Wood, 1956, Bela Lugosi, Vampira, Tor)
Ofta refererad till som den sämsta filmen någonsin gjord. Det är Bela Lugosis sista film som han medverkade i och då bara i två scener, i resten av filmen spelas hans karaktär av en kiropraktor som håller en mantel framför ansiktet hela tiden.

The man who shot Liberty Valance (John Ford, 1962, James Stewart, John Wayne)
En klassisk western med en hård cowboy, en idealistisk fattig advokat som diskar på en restaurang och en brutal revolverman. Sedan finns såklart en kvinna med i spelet som tillför extra krydda.

The great silence (Sergio Corbucci, 1968, Jean-Louise Trintignant, Klaus Kinski)
En spaghettiwestern som utspelar sig i ett snötäckt Utah där en stum revolverman står upp mot en grupp hänsynslösa prisjägare som leds av en sadist.

Playtime (Jacques Tati, 1967, Jacques Tati)
I en steril och högteknologisk stad försöker den ofta så klumpiga Monsieur Hulot (spelad av Tati själv) passa in utan större framgång men med sitt vanliga charmerande jag.

Text: Anna Andrén
Bild från Playtime med och av Jacques Tati