Jag, prinsessan glaspärla

Du oäkta prins av illusionernas rike…
jag ser att du har vägarna förbi i ditt sökande efter guld.

Jag, prinsessan glaspärla, bjuder dig in i mitt luftslott att tillbringa kvällen och natten med mig.
Kom och se mina skatter, mina glaspärlor, mina inre kamrar. Låt mig tända min stjärnhimmel i taket.
Kom dansa med mig, njut av musiken, värmen och berusa dig av mitt vin.
Låt oss höja vårt glas…för det flyktiga…för det som inte består men som var sant och äkta igår.

Imorgon är du åter på väg och mitt luftslott finns inte mer.
Men någon gång, någonstans, bland dina dammiga minnen kommer du att finna en liten röd glaspärla…och veta…att det var sant och äkta igår.

Text: Irene
Bild: Kerstin Herrmann från Pixabay