Splittrat om våld i nära relation

Studion på Göteborgs stadsteater är ganska liten och trång vilket gör att man som åskådare kommer väldigt nära det som sker på scenen. Du är min nu berör ett ständigt aktuellt tema, våld och kränkningar i nära relation. Vi följer två ganska olika par genom deras allt mer destruktiva tid tillsammans.

Föreställningen är två timmar lång utan paus och det är väldigt mycket som ska pressas in i den tiden. Det inleds med fyra separata historier som snabbt växlas mellan utan samband, för att sedan smältas ihop till två berättelser när paren bildas. Scener ur deras liv spelas upp där det dysfunktionella blir allt mer uppenbart. Berättelserna löper parallellt och när fokus hoppar till det ena paret så pausas det andra. Det blir tydligt att personerna i paren inte fungerar tillsammans, men ändå finner de något hos varandra då de hela tiden återvänder till varandra efter att något hänt, ibland våldsamt ibland inte. Syftet är sannolikt att visa hur svårt det är att lämna det som är känt, även om det är otryggt, för något annat som är okänt när vi blir medberoende till någon som har ett destruktivt beteende.

För mig blir det lite väl skiftande och splittrat när det är så mycket som ska få rum i föreställningen. Som publik blir det svårt att hinna lära känna och få känslor för alla karaktärerna. Kanske kunde handlingen ha utspelat sig under en mer begränsad tid, med tillbakablickar, i stället för att försöka hinna med att skildra såväl mötet, förälskelsen, destruktiviteten och uppbrottet och till slut även bearbetningsfasen. Med två så olika par fångas fler dimensioner, säkert med avsikt att visa att våldet kan finnas i alla klasser och i alla bakgrunder, men det blir tyvärr för mycket, varken hackat eller malet.

Likväl är ämnet något som måste lyftas gång på gång i alla sammanhang. Skådespelarinsatserna är utmärkta, både den erfarne Johan Gry och den kanske mindre kända Hannah Alem Davidson är närvarande och trovärdiga. För mig som ovan teaterbesökare ger det hela mersmak. Dock tycker jag att referenserna till franska platser och adresser känns onödiga. Varför inte utbytta mot svenska? Eller helt utelämnade. Då våldet finns såväl här som där.

Hans Karlsson

Du är min nu
Göteborgs stadsteater
Regi: Gérard Watkins
Spelas t o m 27 april 2023