”Pojkar och män utvisas till tvånget att förnedra och döda kvinnor”

De unga som kom 2015 har nu levt en tredjedel av sina liv i Sverige. Utvisas de till Afghanistan ses de där som otrogna och riskerar att dödas eller att själva behöva följa det som åligger män enligt sharialagar skriver Flyktinggruppen Österhaninge Dalarö Röda Kors krets.

Migrationsverket har fattat ett helt rätt beslut när man äntligen inser att flickor och kvinnor inte kan utvisas till Afghanistan på grund av att sharialagar nu införts fullt ut och att flickor och kvinnor utsätts för förföljelse.

Men det är ett halvt beslut – för hur kan ett civiliserat land utvisa pojkar och män till att bli dem som ska förfölja, förnedra och kanske döda kvinnor eller själva bli misshandlade och dödade? Är inte det också ett brott mot de mänskliga rättigheterna?

De unga som kom 2015 har nu vistats ungefär en tredjedel av sina liv i Sverige – betydelsefulla år då man gått från barn till vuxen. Att återvända till Afghanistan efter sju år i Sverige innebär att extra noga bevisa att du följer det som ankommer på en man enligt sharialagstiftningen. Talibanerna har också angivit att de som flytt till väst anses som otrogna. Och det kan de ha rätt i för det är pojkar och män som börjat andas, få nya insikter och som inte till något pris vill tillbaka i en ännu hårdare mansroll än den man flytt från. Det är inte minst ensamkommande ungdomar som i många fall bott flera år i svenska familjer, gått i gymnasiet och arbetat på arbetsplatser där jämställdhet råder mellan könen.

Migrationsverket avslår asylansökningar med formuleringar som: ”att du som är uppvuxen i Afghanistan kan anpassa dig till dess traditionella seder och bruk”. Seden att stena kvinnor, eller vilka seder hänvisar Migrationsverket till? Är det inte en rent rasistisk hållning, som om det sitter i blodet att tillämpa en extrem hederskultur?

Vi har ensamkommande i vår krets som har väl undertecknade hotbrev från talibanerna med lydelsen att om de inte låter sig rekryteras till dem så ska de dö. Idag när de ansöker om asyl på nytt begär Migrationsverket att de ska bevisa att hotet fortfarande gäller. En omöjlig bevisning – eller ska de ringa och fråga?

Det handlar om pojkar som flytt från att behöva utföra mord i hederns namn, pojkar som varit utsatta för upprepade våldtäkter och som varit ”danspojkar”. Pojkar vars fäder och äldre bröder blivit bortförda och försvunnit. Pojkar vars mödrar sålt sina smycken och skickat iväg en son för att han ska överleva och kanske en dag kunna rädda henne och syskon.

Det kan också handla om pojkar/unga män som inte kan återvända till sin mycket fundamentalistiska släkt för att de riskerar att bli dödade eftersom de nu har västerländska värderingar – har konverterat eller blivit ateister. Det handlar också om homosexuella som inte blir trodda av Migrationsverket eftersom de inte verbalt och intellektuellt nog kunnat berätta om sin homosexualitet på det sätt som Migrationsverket anser typiskt för homosexuella.

De flesta av de afghanska flyktingarna är hazarer och kan berätta om rasism och förföljelse.

De ensamkommande ungdomar vi mött är nyfikna och sökande och lever nära oss i våra familjer eller som nyss utflyttade unga vuxna. Möjlighet till en legal framtid påverkar. Flera av dem som nu fått avslag har haft rätt att arbeta under asylprövningstiden och är uppskattade på sina arbetsplatser. Utvisningarna drabbar också arbetsgivare som satsat på internutbildning till specialarbeten där det inte är lätt att nyrekrytera.

Fler flyr nu vidare till Tyskland och Frankrike, ett nytt språk och kultur och ny asylprocess.
Hur ska de orka ? Våra hjärtan går sönder.

De vuxna män vi mött har alltmer påverkats starkt. Motivbilden till flykten är den samma som för de yngre. Gemensamt, oberoende av ålder, är också en stor vilja att arbeta och göra rätt för sig.

Vi vet från andra håll vilket betydelse det har när arbetskraftsinvandrare och flyktingar kan skicka hem pengar. Det handlar om pengar i nivå med ländernas bistånd. Genom släktkontakterna överförs också kunskap om demokrati och jämställdhet. Detta gäller också de afghanska flyktingarna. Får de stanna blir de också framtidens biståndsarbetare och demokratiaktörer i Afghanistan genom sina släktkontakter. Ett bistånd som inte kostar det svenska samhället något.

Flyktinggruppen Österhaninge Dalarö Röda Kors krets
(tidigare Haninge frivilliga familjehem)

Malin Diallo
Matts Wallin
Carin Flemström
Carina Kemi
Margareta Berglie
Flavio Semeraro
Annica Ström