Betraktelser över en träslev

”Età gélé mais trèché” var något vi ungar brukade säga, och skojsamt påstå att vi kunde prata franska. Men egentligen sa vi ju bara ”äta gelé med träsked”. Det vill säga äta med sådana där saker som jag älskar att tälja. Men betänk så olika saker och ting kan uppfattas bara genom att betona bokstäverna lite annorlunda! Hur mycket missförstånd som kan uppstå bara för att vi inte förstår varandra.

I morse hörde jag till exempel på radio en imam som pratade om att många barn flyttar, eller flyttas utomlands, ibland till och med flyr till de länder som deras föräldrar tidigare flytt ifrån, bara för att inte bli dödade – mördade – i alla de gängkonflikter vi har i vårt land. Bara det känns ju fruktansvärt! Men hur som helst så pratade imamen inte så bra svenska så det var svårt att förstå vad han sa. Journalisten var liksom tvungen att fylla i med egna ord för att göra det begripligt. Och det var ju bra. Men samtidigt tänkte jag att ’vems historia var det egentligen vi fick höra – imamens eller journalistens’?

Jag lyssnade på ett annat radioprogram där man berättade om Karl XII:s härjningar i Ryssland på sjuttonhundratalet. Det fanns tydligen väldigt få tolkar på den tiden – alltså människor som kunde prata både ryska och svenska – och som kunde berätta vad de två sidorna tänkte om varandra. Jag vet att Karl XII var en riktig krigarkung och gillade att vara ute med sina män i strid, men jag undrar ändå ifall det kanske hade varit lite mindre våldsamheter om han och tsar Peter den store hade förstått varandra bättre. För övrigt undrar jag vad Karl den tolfte gjorde under de år han vistades i det Osmanska riket bland turkarna, ogift som han var och förblev, under sina återstående år i livet.

I ett annat radioprogram jag lyssnade på – ja det blir mycket radio när man inte har tillgång till televisionen – hörde jag att vår svenska statsminister försökte skämta med Turkiets diktator – ursäkta jag menar förstås president – Erdogan, under sitt statsbesök för att förmå denne att släppa in oss i NATO. Ja, det var ju toppen att göra det samtidigt som turkarna bombar kurdiska mål i Syrien och Irak, tycker säkert några. Men hur som helst så handlade Ulf Kristerssons skämt om just Karl XII och hans tid hos turkarna.

Dom sa på radion att Erdogan inte tyckte det var roligt, han drog inte ens på munnen. Han kanske inte hade förstått att de svenska kåldolmarna och köttbullarna ursprungligen kommer från Turkiet? För det är ju jätteroligt. Och även om det är väldigt sällan man ser Erdogan lyfta mungiporna ska man nog inte skämta med despoter. Speciellt inte sådana som tsar Erdogan eller tsar Putin som inte heller verkar vara så rolig.

Men något som verkligen är kul, det är att tälja träslevar. Det kan man till och med göra samtidigt som man lyssnar på radio.

Text, bild och träslev: Peter Roth