Enkel scen ger effektiv teater

Berlinbaserade Schaubühne gästade åter Göteborgs dans- och teaterfestival. Denna gång med en dramatisering av den franske författaren Edouard Louis självbiografiska roman Våldets historia.

Huvudpersonen med samma namn som författaren berättar vad som drabbat honom för sin syster och svåger, för polis och vårdpersonal. Alla spelade av samma par som förvandlar sig till de skilda rollerna med hastiga klädbyten och peruker. Också den man som Edouard möter på gatan, bjuder in och har sex med men senare blir bestulen, mordhotad och våldtagen av spelar andra roller.

Det är en effektiv teater som talar direkt till oss åskådare. Skådespelarna är lysande i sin förmåga att byta skepnader och att ibland gå över till gemensam dans. Den enkla scenbilden innehåller en säng, några stolar och ett bord och fungerar som hem, sjukmottagning och poliskontor.

Edouard berättar ibland direkt via mikrofon om sin bakgrund, uppväxt och homosexualitet. Med till exempel citat från Hannah Arendt blir de någon gång lika självupptagna som i romanen. Samtidigt tror jag det är en fördel att inte ha läst den. Då hålls spänningen uppe med frågan om vad som verkligen hänt.

Pjäsen är regisserad av Thomas Ostermeier. På Dramaten i höst kommer han att regissera en annan roman/pjäs Who killed my father av Edouard Louis som också själv kommer att framföra denna monolog.

Jan Molin

Våldets historia
Göteborgs dans och teaterfestival, 20- 21 augusti- 2022
Göteborgs stadsteater
Regi: Thomas Ostermeier i samarbete med David Stöhr
Musik: Nils Ostendorf
Medverkande på scen:  Christoph Gawenda, Laurenz Laufenberg, Renato Scuch, Alina Stiegler
Musiker:  Thomas Witte

Läs mer om Edouard Louis