”Lantlig” kunskap ses som oviktig

Hur kan vi förstå vikten av en levande landsbygd i ett urbaniserat samhälle som Sverige och vilken påverkan har den underliggande storstadsnormen för landsbygdens utveckling i framtiden? Detta var några av frågorna när FORSA Väst bjöd in till panelsamtal i Svenljunga, med syfte att diskutera landsbygdens utmaningar och möjligheter utifrån ett lokalt perspektiv.

Samtalet, som anordnades i ett av kommunens nyrenoverade aktivitetshus, inleddes av lektorn Christel Avendal från Lunds universitet, som i sin doktorsavhandling forskat om ungdomars vardag på landsbygden. Hon belyste hur mycket av den kunskap som på ett naturligt sätt knyts till ett liv och en uppväxt på landsbygden ofta osynliggörs och nedvärderas när den jämförs med yttre faktorer. Vare sig det gäller ett intresse för motorer, djurhållning eller skog och natur, uppfattas dessa kunskaper ofta som något oviktigt, i stället för att ses för sin potential och användbarhet.

– Om jag frågade ungdomarna vad dom var bra på, så blev svaret ofta svenska, engelska eller något annat skolämne. Den stora kunskapspool som de här ungdomarna faktiskt visade upp i sitt vardagsliv utanför skolan var inget de själva reflekterade över som kunskap, menade Christel Avendal.

Livet på landsbygden jämförs ofta med det i staden, där dessa former av kunskap helt enkelt ses som avvikande eller ”lantliga”. Ofta finns det en förväntan hos många ungdomar att flytta från landsbygden för studier eller arbete i en större stad. Dessa reflektioner lyftes bland annat upp av Vera Vuorisalo och Anton Liljegren, två ungdomar från trakten. Samtidigt poängterade dessa ungdomar den starka gemenskap och trygghet som ett liv på landsbygden också bidrar till. Ett exempel kan ses i den kommunala ungdomsverksamheten Ung i Svenljunga, som arrangerar aktiviteter och projekt grundade i ungdomarnas egna deltagande och intresse.

Ida Ferger, en av samtalets deltagare och fritidsledare inom Ung i Svenljunga sedan två år tillbaka, förklarade vikten av att engagera ungdomarna själva och göra dem delaktiga i de beslut som rör dom. Samtidigt betonades hur dessa möjligheter är starkt beroende av en engagerad kommunpolitik, och vikten av att värdesätta ett starkt ungdomsengagemang för att ungdomsverksamheter så som Ung i Svenljunga ska kunna överleva.

I samtalet deltog även Torsten Lindh, ordförande i Svenljungas barn- och utbildningsnämnd samt Stina Nilss, ordförande för RFSL Sjuhärad.

Text: Erik Hägg
Bild: Nicklas Axelsson

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021