En komplicerad fadersbild

Sent i livet, vid 73-års ålder, fick Gunilla Boëthius via systern Maria Pia reda på, att personer från Finland hört av sig i ett angeläget ärende. Det handlade om uppgifter på en dödsbädd, en lapp i ett kassaskåp och senare Gunilla Boëthius undersökningar kring konceptionstiden. Allt ledde fram till traumatiska insikter som hon berättar om i boken En livslång hemlighet.

Gunilla Boëthius växte upp i en trygg borgerlig miljö på Lidingö tillsammans med mamma Billie, pappa Carl Gustav, systern Maria Pia och halvbrodern Nils. Mamman var från Finland och pappan från en känd kultur- och prästsläkt i Dalarna. Mamman, Brita Andersen, Billie, född 1918, hade varit gift i Finland och mannen hade stupat i fortsättningskriget. Hon hade alltså med sig sonen Nils in i äktenskapet.

Det är moraliskt obegripligt för Gunilla Boëthius att mamman Billie kunde ha svikit henne och sin make Carl Gustav Boëthius. Att mamman hade haft en ”affär” vid fronten under det finska vinterkriget då hon tjänstgjorde som sekreterare åt den berömda generalen Paavo Talvela var inget nytt för systrarna. Mamman hade förklarat det med ”att situationen var så förtvivlad att man när som helst kunde dö”.

Men att Paavo Talvela dök upp i Stockholm i september 1944 direkt från sin tjänstgöring som Mannerheims representant i den tyska generalstaben i Berlin och träffade mamman som då stod i begrepp att gifta sig med Carl Gustav Boëthius var okända och chockerade fakta. Detta också vid en tidpunkt då Finlands öde stod på spel efter den sovjetiska storoffensiven.

Gunilla Boëthius hade en nära relation med sin far Carl Gustav. Pappan stod för auktoritet och rättrådighet. Han var engagerad i kristna sammanhang men också ordförande i RFSU. Med mamman var relationen något mera komplicerad. Hon var påverkad av Finlands krig.

Mamma Billie var vacker och världsvan och förhållandena i Finland var mycket svåra under fortsättningskrigets slutskede med risk för sovjetisk ockupation. Sverige var säkert ett bosättningsalternativ. Hon lyckades få Carl Gustav Boëthius att falla för henne. Han var oskuld och helt oerfaren när det gällde kärlek och erotik.

Maria Pia Boëthius, som skrivit en bok om mammans tidiga förhållanden på karelska näset (Björkö/Koivisto numera ryska Primorsk), i Vitt och rött, Billies första krig,( Leopard förlag), fick alltså en hint från släktingar till Paavo Talvela i Finland att denne var pappa till Gunilla. Systrarna agerade då gemensamt. De skickade ett dna-test till USA och resultaten visade att de var halvsystrar.

Vem var då Gunillas far, generalen, Paavo Talvela född 1897? En av Finlands stora ”krigare” vid sidan av Mannerheim. Men han hade också periodvis höga poster i näringslivet. Han var finska Alkos (Systembolaget) vd under en period. Där myntades begreppet ”också flaskorna marscherar i takt med Talvela”. Alltså ”management by perkele”.

Vid vinterkrigets utbrott var han vice vd i Finska Cellulosaföreningen och hade som sekreterare den 21-åriga Billie. Hon följde också med i Talvelas stab när han ledde sina trupper till stora segrar över ryssarna vid Tolvajärvi och Ägläjärvi i december 1939. Under fortsättningskrigets var han periodvis Mannerheims representant vid tyska generalstaben i Berlin. Han hade nära relationer med både Himmler och Hitler. Han medföljde Hitler när han flög över finska viken för att gratulera Mannerheim på dennes 75-årsdag 1943. Han tillfrågades också av Himmler om han ville genomföra en ”kupp” och ta över ledningen i Finland i ett kritiskt skede 1944 och fortsätta kriget på tyskarnas sida. Talvela avböjde dock och sade att han enbart tog order av Mannerheim.

Efter kriget vistades han ett antal år Sydamerika i näringslivets tjänst. Hans kontakter med Himmler och Hitler var inte meriterande i hans cv när Finland var i stark beroendeställning till Sovjetunionen. På 1950-talet återvände han emellertid till Finland och hade bland annat en vänskaplig relation till president Kekkonen. Han var gift två gånger i Finland och avled 1973.

Gunilla Boëthius har nu en helt finsk identitet. Under processen med boken har hon uppnått viss förståelse för mammans agerande men hon kan inte förlåta det. Hon har också positiva upplevelser av sina nya släktingar, bland annat av en syster på biologiska pappans sida. Hon har också med nyfiket intresse forskat i Paavo Talvelas bakgrund.

Sammantaget leder alltså dna-tester till oväntade upptäckter som förändrar livet för många människor. I det aktuella fallet visades också prov på ”systerskap” i en komplicerad situation mellan Gunilla och Maria Pia som agerade i samförstånd.

Även om bokskrivandet för författaren har varit en läkeprocess i ett trauma kunde hon ha visat viss återhållsamhet i några stycken då hon beskriver föräldrarnas privata sfär.

Rolf Karlman

En livslång hemlighet
Gunilla Boëthius
Albert Bonniers förlag