Barn utan känslomässiga band till naturen skyddar den inte

– Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden, säger Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Matteo Giusti konstaterar att han i sin forskning kombinerar hållbar design av städer, och miljöpsykologi. Detta för att förstå hur vi ska designa våra städer så att människor kan känna samhörighet med naturen och få de psykologiska värden som krävs för att skydda den.

Han menar att vi nu skapar städer där många barn saknar möjlighet att kunna vara utomhus i en miljö som inte är steril, eller designad bara för människor. Städer där de inte har förutsättningar att lära sig uppskatta och bli bekväma i naturen.
– Det finns hos alltför många barn en fullständig saknad av erfarenhet av naturen och där naturen blir skrämmande, säger Matteo Giusti.

Matteo menar att nyckeln är att få de unga att förstå naturens hemligheter och att vi, för att göra det möjligt, måste designa städer där upplevelser i naturen återkommer som rutiner i barnens naturliga miljö.
– Vi måste lämna stor plats till naturen i våra städer, så att vi kan se och uppleva naturen i vardagen, vi behöver bli medvetna om hur mycket naturen och dess ekosystemtjänster betyder för oss.

Det viktiga, betonar han, är att man lär detta av sina föräldrar, eller andra nära som man har förtroende för, som en naturlig del i en daglig kontakt. Då kan barnet få förståelse för och en emotionell kontakt med naturen medan det leker och finns till.

– Barnet ser om du är nyfiken på, och rädd om naturen. De kommer att notera om du är bekväm i en miljö eller inte.
Han tar som exempel en förälder som förklarar att ”detta gräs eller denna blomma är det som får denna fjäril att kunna leva här och nu ska jag hjälpa växten så att fjärilen kan komma tillbaka”.
– Så olika naturupplevelser ger olika förmågor till kontakt med naturen. Att få leka ger förmågan att vara bekväm i naturen och om du hjälper blommor för fjärilarna så förstår barnet systemet.

Han fortsätter:
– Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här för en särskilt lång tid, säger Matteo Giusti.

Källa: Högskolan i Gävle

Matteo Giusti är forskare inom hållbar stadsutveckling vid Urban Studio, Högskolan i Gävle.

Läs en vetenskaplig artikel om hans forskning: An embodied perspective on the co-production of cultural ecosystem services: toward embodied ecosystems, Journal of Environmental Planning and Management.

Skriv ut PDF!Skriv ut!