Humanismen som försvann

Huvudstupa av Carsten Jensen är en aktuell, ytterst angelägen och läsvärd bok. Den är främst en rasande vidräkning med dansk flyktingpolitik. Men kan lika väl gälla svensk. Huvudstupa får mig att reflektera över humanismen som försvann.

2014 sa Reinfeldt ”Öppna era hjärtan” och året därpå sa Löfven att vi ”bygger inga murar”. Just dessa yttranden hånas nu inte bara av näthatare utan på de borgerliga tidningarnas ledarsidor.

Hur fort kan ord förlora sin betydelse och ersättas av andra? Solidaritet och mänskliga rättigheter är inte längre angelägna begrepp. Flyktingar är inte längre människor. De är horder, strömmar. Som det gäller att skydda våra gränser ifrån, säger Ulf Kristersson iklädd jaktutrustning. Carsten Jensen påminner om att lägervakterna och de som skötte transporterna av judarna till Auschwitz kallade dem ”bitar”.

Jensen citerar Zigmund Baumann: ”Flyktingkrisen är en kris för sorteringen och bortskaffande av mänskligt avfall”. Just det är vad EU, Danmark och Sverige gör nu. EU betalar enorma belopp för att avfallsmänniskorna inte skall nå oss. Miljarder till diktaturen i Turkiet. Stora satsningar på övervakningsutrustning och patrullbilar i diktaturen Vitryssland. Samma till en ökänd milis i Sudan som skall hindra flyktingar att ta sig till Europa. Motsvarande satsningar görs i alla länder i norra Afrika. Helst vill EU bygga jättelika läger där.

Australien har valt att spärra in flyktingar i koncentrationsläger på öar långt från sin kontinent. Förhållandena där och i lägren i Grekland är omänskliga. Den vietnames/amerikanske författaren Viet Thank Nguyens slutsats är ”Flyktinglägren hör till samma omänskliga familj som interneringslägren, koncentrationslägren och dödslägren”. På GP’s ledarsida tycker man att Australiens exempel är värt att följa för Sverige.

Sverige och Danmark vägrar nu till och med att ta emot några få ensamma barn från de eländiga lägren i Grekland trots vädjanden från UNHCR, FN och EU medan några andra länder som Portugal och Frankrike gör det.

Mycket går ut på att sopa problemen under mattan. Vi vill inte se tiggare utanför ICA. Alltså förbjuder vi tiggeri. Vi vill inte drabbas av världens ofärd. Alltså bygger vi murar och spärrar in de som tagit sig hit i låsta läger och förvar – som danskarna kallar ”utresecentrum”.

Samtidigt ser vi nu en stark vilja hos många runt om i världen att hjälpa sina medmänniskor. Att vårda, handla och visa solidaritet. Alltså den anständighet som är grundläggande mänsklig men som politiker inte längre förmår utöva. Och som av näthatare och till exempel en gästkrönikör i GP kallas godhetsknarkande.

Jan Molin

Huvudstupa
Carsten Jensen
Albert Bonniers förlag