”Familjehem helt utan rättigheter”

En översyn av Socialtjänstlagen pågår. Om vi vill ha kvar möjligheten att placera barn i familjer är det hög tid att se över familjehemmens rättigheter i förhållande till socialtjänsten, skriver ett antal socionomer.

Familjehemsvård är den vanligaste placeringsformen, helt beroende av att privatpersoner öppnar sina familjer för skärskådan. Framförallt av myndigheter men även av tredje man och av media genom offentlighetsprincipen.

Att familjehem ska omfattas av skyldigheter är det ingen tvekan om. Det förekommer dock misstag och oegentligheter även inom offentlig sektor. Därför behöver familjehemmet också ha rättigheter gentemot sin uppdragsgivande myndighet. Förutom rätten till utbildning och handledning har inte familjehem några rättigheter alls i Socialtjänstlagen.

Här följer fyra områden som vi anser behöver utredas. Det handlar om familjehemmets rättigheter i förhållande till uppdragsgivande myndighet, inte i förhållande till det rättighetsbärande (placerade) barnet.

Olika syn på barnets rättigheter
I de fall meningsskiljaktigheter uppstår mellan socialtjänst och familjehem angående barnets bästa är det myndighetens uppfattning som är överordnad. Rimligt förstås, uppdragsgivaren bär ansvaret, men familjehemmet träffar barnet dagligen och får ofta se saker som socialtjänsten inte ser. Emellanåt finns det skäl även för myndigheter att ompröva sina beslut. Det är idag inte självklart att familjehemmet kan ifrågasätta sin uppdragsgivande socialtjänsts beslut utan att riskera att det får negativa konsekvenser. Varken när det gäller beslut om det rättighetsbärande barnet eller beslut som rör familjehemsuppdraget på annat sätt. Konsekvenserna kan vara att placeringen avbryts med hänvisning till att familjehemmet har samarbetssvårigheter eller att familjehemmets övriga önskemål förbises på annat sätt. Att det är socialtjänsten och inte familjehem som fattar formella beslut angående barnet är en självklarhet. Det vi önskar är att familjehem ska kunna framföra sina åsikter till uppdragsgivaren utan att behöva överväga om det kan innebära för- och nackdelar. Placerade barn är rättighetsbärare och förtjänar att familjehemmet backar upp dem när det gäller deras rättigheter – utan att riskera direkta eller indirekta repressalier.

Inget juridiskt utrymme
Eftersom familjehem inte har någon rättighet enligt lag omfattas de heller inte av rätten att få sitt fall granskat av socialtjänstens tillsynsmyndighet (IVO). Familjehem har naturligtvis möjlighet att kontakta JO om de anser att de blivit felaktigt behandlade av socialtjänsten, men det är ett stort steg att ta. Risken att bli betraktad som ett besvärligt familjehem är överhängande, vilket kan leda till negativa referenser som i sin tur kan göra att familjen inte kan ta emot placerade barn från andra kommuner.

Arbetsmiljö
Familjehemsföräldrar får inte vara anställda, därför omfattas de inte heller av uppdragsgivarens arbetsmiljöansvar. Om ett familjehem får motta hot i sin roll som familjehem finns det inte reglerat att de ska få stöd för sin egen säkerhet. Vi hoppas och tror att de flesta uppdragsgivare tar sitt ansvar om ett familjehem råkar illa ut, men beslutet är upp till kommunerna – inte en laglig rättighet för familjehemmet.

Rättsskyddet i hemförsäkringen omfattar inte förvaltningsrätten
Detta är ett problem för såväl familjehem för samtliga privatpersoner som har kontakt med socialtjänsten. Här borde försäkringsbolagen ta ett modigt kliv framåt. Det är dags att kunna försäkra sina mänskliga rättigheter och barns rätt till bistånd, åtminstone i form av tilläggsförsäkring.

Vi ställer oss frågande till varför familjer som väljer att öppna sitt hem för barn och unga inte har några reglerade rättigheter alls i förhållande till myndigheten? Maktbalansen är oerhört ojämn; privatperson kontra myndighet, privatekonomi kontra skattefinansierad verksamhet.

Idag finns det i samhället en inbyggd misstänksamhet mot familjehem. Den misstänksamheten blir synlig i media och i vissa fall inom socialtjänsten. Delar lagstiftaren den misstänksamheten? Och i så fall; hur kan vi i samhället förvänta oss att privatpersoner kommer välja att bli familjehem även i framtiden?

Nu pågår en översyn av Socialtjänstlagen – utredaren har till och med fått utökat direktiv. Om Sverige verkligen vill att placeringsformen ska kvarstå och att fler familjer ska öppna sina hem och hjärtan är det hög tid att även familjehem får rättigheter i sin relation till socialtjänsten.

Familjehemspoolen:
Caroline Åkerhielm, aukt socionom
Christina Blennow, aukt socionom
Åsa Wahlberg, socionom
Maria Palmblad, aukt socionom
Jesper Byh, socionom
Pär Wahlberg, socionom
Annika Holgersson, aukt socionom
Helene Samuelsson, socionom
Susan Stang, socionom

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!

14 Kommentarer

  1. Stina Eriksson den 16 dec 2022 kl 22:19

    Den dag, en som familjehem har mer att säga till om och ökade rättigheter kommer jag att överväga att bli det igen, men i dagsläget känner jag att jag blivit orätt behandlad och helt plötsligt överkörd.



  2. […] Ett flertal goda nyheter! Riksdagen har nu gett regeringen i uppdrag att genomföra en rad förändringar när det gäller att stärka placerade barns rättigheter. Ta del av en sammanfattning härDet barnrättsliga perspektivet tar alltmer plats. Vi saknar dock ett förslag; någon rättighet för familjehem i relation till uppdragsgivare kommun. Oftast fungerar samarbetet mellan uppdragsgivare socialtjänst och familjehem väl, men när meningsskiljaktigheter uppstår (tex om barnets bästa) riskerar familjehemmet att få ta emot smällar från vissa kommuner. Smällar som kan bli hårda och få konsekvenser för såväl barnet som för familjehemmet. Det kan handla om t ex negativa referenser eller tom. omplacering av barnet med hänvisning till “samarbetsproblem”. Detta hör som sagt inte till vanligheterna – de flesta kommuner ser familjehemmets iakttagelser och erfarenheter som en resurs – men när det uppstår konflikter har familjehemmets ord inget utrymme i lagen överhuvudtaget.Vi skulle därför önska att familjehem utöver sina skyldigheter även ska ha någon rättighet i förhållande till uppdragsgivare myndighet. Idag är det uteslutande skyldigheter som framgår i lagen.Vi har skrivit mer om familjehemmets position i relation till uppdragsgivare socialnämnd här. […]



  3. Gun-Lis Angsell den 8 nov 2019 kl 12:19

    Socialtjänsten har skyldigheter, framförallt mot barnet; att välja lämpligt familjehem, se till att barnet får god vård och fostran etc. Barnet har rättigheter, dessa ska alltid sättas främst, förstås.
    Det är inte lätt att vara varken familjehem eller socialtjänst. Familjehemmen ser barnen dagligen och får en helt annan ”insyn” än socialtjänsten. Socialtjänsten har sina lagstadgade skyldigheter, sina riktlinjer och sin tidsbrits. Detta till trots är det oerhört viktigt, ja helt avgörande för barnet, att samarbetet fungerar, att alla är beredda att lyssna och ompröva. Naturligtvis är det inte bra om en placering som är bra för barnet avbryts till följd av att socialtjänsten och familjehemmet inte kan samarbeta. Om detta samarbete skulle bli bättre av att familjehemmen får rättigheter vet jag inte. Men jag tänker att man kan komma långt med samspel, öppenhet, respekt och lyhördhet och att alltid ha barnets bästa i främsta rummet.
    Och framförallt att lyssna på barnet.



  4. Lars Sundström den 8 nov 2019 kl 10:53

    Familjehemmet har ett klart uppdrag från Socialtjänsten. De ska ta emot barnet och ge den vård som är behövlig. Socialtjänsten ska noga följa barnets situation och mående i familjehemmet Det ska ju också övervägas var 6:e månad om om vården ska fortgå. Det ska allid vara med inriktning på återförening med biologiska föräldrar
    Dessa föräldrar ska få stöd och hjälp för att eliminera de brister som finns. Familjehemmet har ett uppdrag som måste vara tidsbegränsat. Man kan diskutera om Familjehemmets rättigheter. Allt som görs ska vara barnets bästa, rättigheter kommer i andra hand. Placeringen är en tillfällig åtgärd. Det finns ingen forskning, studier eller statistik som visar att placeringar skulle
    vara bäst för barnen på lång sikt.



  5. Ingrid Jacobsson den 6 nov 2018 kl 09:13

    Behandlingshem, familjehemskonsulter, familjehem borde avlönas oberoende soc.tjänsten. Som systemet är idag missar soc all viktig information kring barn och klienter eftersom de ovannämnda blir bakbundna i en tystnadsplikt mot soc. Allt handlar om pengar i slutänden och tyvärr en inom soc.tjänsten ofta förekommande subjektiviter som främsta vapen. För en statskropp vars makt förlitar sig på otillgänglighet blir sekretess lätt till ett självändamål!



  6. Ingrid Jacobsson den 6 nov 2018 kl 03:31

    Vi är ett familjehem som drabbats av just det som ingår i artikeln. Som mormor har jag fått motta att jag är för gammal, har samarbetssvårigheter och inte ha rätt att komma med åsikter kring hur soc sköter sitt uppdrag pga att jag är avlönad. Jag har avsatts och blivit fråntagen mitt uppdrag trots barnets trygghet hos oss.



  7. Petronella Önbäck den 5 nov 2018 kl 22:18

    Bra sammanfattat. Hoppas också de tar upp att det borde klassas som arbete när man är familje/jourhem, och därmed generera tjänstepension likt andra former av anställning gör.



  8. Annette den 4 nov 2018 kl 23:13

    Så bra skrivet. Som det ser ut i dag för många familjehem hur dom blir behandlade av socialtjänsten, så finns det snart inga familjehem som har både hjärta hjärna & på vems bekostnad? jo barnet…



  9. Caroline Åkerhielm den 4 nov 2018 kl 21:06

    Precis, Donia Hassans mamma. Att förvaltningsrätten inte omfattas av rättsskyddet i hemförsäkringen är ett problem för många fler än bara familjehem.

    Det borde vi prata mer om i Sverige!



  10. Donia Hassans mamma. den 4 nov 2018 kl 19:04

    Lite knepigt blir det hela då man ska repektera den ena men inte den andra? Hur är hjärtat med då? Här ser jag grundläggande problem. Kanske hela svenska folket behöver försäkra sej för att få sina mänskliga rättigheter respekterade och trygga gentemot socialtjänstens ? Kanske därför det är så hög procent familjer som det går så dåligt för som är utsatta för hjälpen? Vilka försäkringar har barnen och föräldrarna som utsätts för omsorgen?



  11. Åse Henningsson den 4 nov 2018 kl 18:14

    Mycket bra sammanfattat , hoppas att de även tar upp att det ska klassas som jobb & då det ska ingå tjänstepension .



  12. Eva Pettersson den 4 nov 2018 kl 16:08

    Jättebra verkligen behövligt



  13. Annika Brage den 4 nov 2018 kl 15:51

    Bra att detta kommer upp på dagordningen!



  14. Erika Theobald den 4 nov 2018 kl 11:16

    På tiden att det blir några ändringar som gynnar familjehemen med!



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021