Osynliga blir synliga
På världsfattigdomsdagens kväll 17 oktober tågade människor längs Avenyn i Göteborg för stöd till hemlösa och utsatta, i den första brukarstyrda demonstrationen någonsin.
Parollen för demonstrationen var ”Rebellerna – från osynlig till synlig” och många gick med vita masker i tåget för att markera hemlösas osynlighet – tillsammans med musiker och clowner.
Demonstrationen har förberetts under brukarstyrda möten och den avslutades med musik, gatuteater, bordssamtal och speakers corner på Gustav Adolfs torg intill stadshuset. Rättvis teater som vi berättar om i ett annat reportage är en av initiativtagarna.
Världsfattigdomsdagen proklamerades av FN 1992 och fyller 25 år i år. Under dagen presenterade Stadsmissionen sin årliga fattigdomsrapport som görs i samarbete med forskare vid Ersta Sköndal högskola.
Den visar just att många hemlösa och socialt utsatta är osynliga, eftersom de inte har kontakt med myndigheter och därför inte räknas med i statistik. ”De ohjälpta medborgarna” benämns de i rapporten. I Stockholm och Göteborg går en fjärdedel av Stadsmissionens alla insatser till den gruppen. SCB-statistik exempelvis grundar sig enligt rapporten på folkbokföringsadress – vilket gör att människor i hemlöshet utesluts. Många har varit i kontakt med myndigheter men inte fått den hjälp de önskat och då har kontakten brutits.
Att ge människor mat är den allra största insatsen i Stadsmissionens verksamheter över landet. Att servera mat vid mötesplatser eller dela ut eller subventionera mat till människor med långvarigt ekonomiskt bistånd, det utgör hela två tredjedelar av 200 000 registrerade insatser. I vissa städer ännu mer: 81 procent i Skåne och 72 procent i Göteborg.
Stadsmissionen anser att fattigdomen i Sverige dribblas bort genom en otydlighet i begreppen. Det behövs politiska åtgärder och man vill nu att regeringen tillsätter en kommission som kartlägger fattigdomen i Sverige och ger förslag på en relevant definition av fattigdom så att alla talar om samma sak.
Text och bild: Helena Östlund