Här bråkar vi om 15 miljoner i kulturstöd….

På seminarium om ränta blir plötsligt proportionerna tydliga. Regeringen lovar reformutrymme på 25 miljarder. Men det är inte ens lika mycket som Nordeas vinst 2014. Och de 15 miljonerna som skulle sparas på kulturtidskriftsstöd – ja det är en halv årslön för SEB:s vd. 

Igår besökte jag ABF-huset i Stockholm för att lyssna på: Vad betyder 0% ränta? Salen var fylld till bristningsgränsen. Sandro Scocco, chefekonom på tankesmedjan Arena och Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson var föredragshållare. Carl Tham var moderator. Scocco gjorde ett försök att undervisa oss i nationalekonomi, medan ett stort antal av åhörarna sannolikt var ekonomer. De flesta var där för att de upplevde att den ekonomiska situationen i landet handlar om politik, eller brist på politik snarare.

Karin Pettersson efterlyste en ekonomisk politisk offentlig debatt, som pågår i flera europeiska länder. Hon konstaterade att den till och med var obefintlig i valrörelsen. Carl Tham menade att skillnaden mellan Alliansens och den nya regeringens budgetförslag är marginell, så det är ingen större uppoffring att regeringen nu får styra utifrån den borgerliga budgeten, precis som när de borgerliga får acceptera regeringens. (Möjligtvis blir det några krokodiltårar från den ena eller andra sidan).

Sedan ställde publiken några frågor. Då handlade det om den obefintliga bostadspolitiken, trots hundratusentals bostadsköande ungdomar, om en undermålig kollektivtrafik och en extremt hög arbetslöshet (8%). Alla i salen verkade övertygade om att det var nödvändigt med att kraftigt öka bostadsbyggande. Scocco menade att tidigare var bostäder en samhällsangelägenhet, idag har det blivit en individuell fråga. Och när kommuner engageras i bostadsbyggandet, bygger man för välbeställda medborgare med god ekonomi istället för till stora grupper av låginkomsttagare som saknar en bostad. Stockholm och andra storstäder domineras av en privat bostadsrättsmarknad, 2013 uppgick 63% av Stockholms innerstad av bostadsrätter, det är säkert ännu mer nu 2015. Idag har människor fått ta stora lån för att få en bostad och om man nu skulle satsa på att bygga ett stort antal hyresrätter med rimliga hyror vad händer då?

Min uppfattning är att med en sådan utbyggnad skulle en stor del av efterfrågan på bostadsrätter minska med sjunkande priser som följd, något som gör både bankerna och bostadsrättsinnehavarna till förlorare. Kommer det att vara möjligt?

Som avslutning gjorde en av åhörarna ett inlägg som fick stora applåder: Den nya regeringen lovade att det finns ett reformutrymme på 25 miljarder. Låter det mycket? Då måste det jämföras med Nordeas vinst förra året som var 40 miljarder. En enda bank ger således sina ägare nästan dubbelt så mycket i utdelning, som en svensk regering till sina medborgare.

Lägger man sedan till de övriga tre bankernas miljardvinster så bleknar regeringens reformambitioner. Och den intensiva debatten om 15 miljoner som skulle sparas på kulturstöd till tidskrifter, kan jämföras med att det utgör endast hälften av SEB:s VD Annika Falkengrens årslön. När ska de svenska undersåtarna höja sina röster på allvar?

Claudette Skilving

Skriv ut PDF!Skriv ut!