Ingenting kan hindra natten

Delphine de Vigan, [sekwa] Berättelsen om den vackra, men sköra Lucile börjar och slutar med omständigheterna kring hennes självmord. Men vem var hon egentligen och vad orsakade hennes lidande? Författaren och dottern Delphine de Vigan söker frenetiskt en förklaring. Hon talar med släkt och vänner, gräver i kartonger, lyssnar på gamla kassettband och läser brev från myndigheterna. Det hon finner är ett ovanligt känsligt barn, uppväxt i en stor familj skakad av drama, galenskap och självmord. Författarprojektet river upp gamla sår och skakar om hela familjen. Att skriva om den är ”antagligen det säkraste sättet att göra sig till osams med den”.
Läsaren får kontinuerligt ta del av författarens slitsamma skrivprocess. Ju mer hon skriver, desto mer inser hon hur hon påverkas av sitt skrivande. Delphine de Vigan funderar över hur hon ska orka; ändå kan inget stoppa hennes sökande. Det ska vi vara tacksamma för. ”Ingenting kan hindra natten” är nämligen inte bara en sorglig och vacker roman; den är också vansinnigt spännande och omöjlig att lägga ifrån sig. /IO