- 0share
- E-post
Förra veckan kom beskedet från regeringen som en del kulturtidskrifter befarat. I framtiden kommer de statliga bidragen främst att gå till dem som har en tydlig kulturell inriktning. Tidskrifter som bevakar samhällsfrågor riskerar att förlora sina bidrag.
Text ur DN 2010-07-07 av Clas Barkman
Det är de sköna konsterna som gynnas och samhällskritiken som missgynnas när de nya regler för statliga bidrag till kulturtidskrifter nu införs.
– Stor tung sorg är ju det man känner. Förstår inte hur SocialPolitik och alla andra samhällstidskrifter ska kunna leva vidare nu. Har dock väntat i fyra år på att bli tystad! Men att man slår till ett valår? Och fastställer beslutet precis i slutspurten! Det borde leda till ett ramaskri i Almedalen!
Det säger Maria Wallin, chefredaktör för tidskriften SocialPolitik.
Det är bidragen från Kulturrrådet som nu kan stoppas för de tidskrifter som saknar kulturell inriktning. Maria Wallin menar att detta innebär en inskränkning av det demokratiska samtalet. SocialPolitik har fått statliga bidrag i mer än ett decennium och fick i år 425 000 kronor i produktionsbidrag från Kulturrådet. Upphör stödet kan inte tidskriften överleva.
– Att Makten gav utgivningsstöd till sina kritiker har varit den svenska demokratins signum. Något våra journalistkollegor från Ryssland och övriga Östeuropa alltid häpnade över. Vi har varit överens om att det inte skulle vara pengar som bestämde vem som kunde komma till tals i Sverige.
Om man bara skulle gå på tidskrifternas titlar så är det främst dem med internationella namn eller en tydlig politisk inriktning som ligger dåligt till för framtida bidrag. Här finns till exempel Afghanistan-nytt, Fjärde Världen, Latinamerika, Södra Afrika, Västsahara, Socialistisk Debatt och Socialpolitik.
På motsvarande sätt borde traditionella konsttidningar som Danstidningen, Filmkonst, Konsttidningen, Lyrikvännen, Nutid Musik och Teatertidningen ligga bra till för fortsatta pengar från staten.
Det var i början av december i fjol som kulturdepartementet kom med sitt slutförslag som regeringen nu godkänt. Här står att en kulturtidskrift är ”en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening, eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter.” I den förklarande texten till förslaget finns en viss öppning där det står att ”den föreslagna definitionen inte utesluter stöd till kulturtidskrifter som även ger utrymme för samhällsdebatt”.
I de tidigare reglerna stod att ”med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden.”
Kulturrådet är en av de vassaste kritikerna till omläggningen och påpekade i sitt remissvar från den 8 februari att stödet för kulturtidskrifter historiskt har motiverats av tidskriftens betydelse för det demokratiska samtalet. Man pekade samtidigt på regeringens kulturpolitiska mål som säger att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefrihet som
grund.
Läs Maria Wallins hela svar till DN
Fakta: I år har 102 papperstidningar och 15 nättidningar fått alltifrån 15 000 kronor upp till 600 000 kronor per år i produktionsbidrag från staten via Kulturrådet.
ANNONSER
Vårt nyhetsbrev
Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!
ENOUGH
Donera till SocialPolitik!
I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.
Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!
KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER
SOCIALPOLITIK NR 1 2021