Dåligt mottagande av flyktingar

En stor andel flyktingar har symptom på utbrändhet, känner sig dåligt bemötta och är oroliga över anhöriga i hemlandet. Det visar en forskningsstudien bland flyktingar som går utbildning i Svenska för invandrare (SFI) i stadsdelen Fosie i Malmö.

– Flyktingarna uppger att de har problem med att få hjälp från sjukvården och saknar motivation att lära sig svenska språket, säger Tina Eriksson Sjöö, en av författarna till forskningsrapporten där studien redovisas.

– De har svårt att förstå vad läraren säger, att hinna med i tempot på lektioner och att koncentrera sig. Vad gäller myndighetskontakter upplever många sig bli hänvisade till ”andra som uppges ha ansvaret för det aktuella problemet”. Studiens resultat visar allvarliga hinder för många flyktingar att nå godkänt resultat i SFI-utbildningen, vilket också minskar möjligheter till arbete.

I studien fokuseras på några nyanlända flyktingars upplevelser av sin introduktion i det svenska samhället och till det svenska språket. Samstämmighet råder mellan de tre gruppernas uppfattningar (flyktingar, SFI-lärare och handläggare) om flyktingarnas påfrestande sociala tillvaro med konstant stress och upplevd ohälsa. Vad gäller SFI-studierna uppfattade såväl SFI-deltagarna som lärarna sina möjligheter att påverka sin arbetsmiljö som små. Studien redovisas i rapporten ”Stress, sömn och livskvalitet – en studie bland flyktingar i SFI-utbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö” (FoU Rapport 2009:5 vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola).

Författarna till rapporten, Tina Eriksson Sjöö och Solvig Ekblad, verksamma vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, konstaterar att integration av och med nykomna flyktingar kräver samverkan med den berörde och samsyn mellan flera olika myndigheter och andra aktörer i ett långsiktigt perspektiv. De föreslår ett tidigt och samlat grepp från de ansvariga myndigheternas sida vad gäller adekvat hälso- och sjukvårdsinformation direkt från yrkesverksamma professionella representanter.

Studien har genomförts i samarbete mellan Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola och Malmö stad med projektmedel från Avdelningen för arbete och integration, Malmö stad och forskningsprogrammet Migrationens utmaningar inom hälsa, vård och omsorg.

En förutsättning för genomförandet av den nya reformen om Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, som träder i kraft i den 1 december 2010, är att hänsyn tas till flyktingars sårbarhet för psykisk ohälsa. Här kan den aktuella rapporten bidra med kunskaper.

För mer information, kontakta Tina Eriksson Sjöö: 0709-94 47 23 eller
[email protected]

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!
Postad i

1 Kommentar

  1. Märta Råberg den 4 apr 2010 kl 16:36

    Hej!

    Jag arbetar som specialpedagog i en förberedelseklass och känner igen det som skrivs i rapporten. En del lider också av PTSD. En del av dessa flyktingar är också föräldrar och förväntas orka vara det. Och barnen kan också ha PTSD. När det gäller mina elever har ytterst få fått behandling utanför skolan. Det stöd de får är vad jag och min tidigare kollega har hunnit och hinner med av samtal och annan bearbetning. Vårt uppdrag är egentligen att undervisa i svenska. Men den som sett en hjärna rinna ut på ett torg i Irak eller levt under dödshot i två år behöver bearbeta innan de kan studera fullt ut. Därför måste bearbetning prioriteras. Läs gärna rapporten ”Lite i skymundan”, går att finna på google.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021