Skildrar oro mer än våld

Skälet till att filmen Fraemling blev till är allvarligt nog. Att den sen bryter mot ett förväntat förlopp kan vara både en styrka och svaghet. Filmregissören Mikel Cee Karlsson och Mathias är vänner sedan barndomen. I vuxen ålder tappar Mathias plötsligt masken en dag och berättar en fasansfull historia där han ska ha fått ta över någon annans skuld till ett kriminellt organiserat nätverk. Mathias kan inte betala utan tvingas ”arbeta av” skulden genom att själv driva in andras skulder med allt som följer det. Han ser inget annat alternativ än att göra vad han blir tillsagd. Om den pressade och hotfulla miljö han tvingas delta i, vid sidan av sitt familjeliv, pratar han inte med någon förrän bästa vännen Mikel får veta efter flera år. De bestämmer sig för att gestalta händelsen i form av en film.

Paret hinner en bit innan det oåterkalleliga sker. Mathias avlider, visserligen av naturlig orsak, men sannolikt påverkad av den höga stress han levt under. Mikel ställs inför dilemmat, ska han lägga ner projektet och bidra till tystnaden runt Mathias eller ska han genomföra filmen med en aktör som spelar Mathias? Han väljer det senare. Ulf Stenberg, från bland annat Peter Grönlunds Tjuvheder, gör en lysande insats som Mathias, han är nästan mer trovärdig än originalet. Bilderna av Mathias och Ulfs roll blandas och det är svårt att hålla isär dem.

Styrkan i filmen är att scenerna snarare skildrar den ständiga oron som genomsyrar vardagen än våldet, en bild som sällan kommer fram i liknande filmer. Samtidigt blir det ett metaprojekt där det filmas och pratas om själva filminspelningen. Men svagheten är förmodligen det långsamma och lågmälda tempot som gör att den publik som Fraemling borde rikta sig till hinner tappa intresset. Den som orkar hänga med lämnas med en stark obehagskänsla.

Hans P A Karlsson

Fraemling
Mikel Cee Karlsson
Plattform Produktion

image_pdfSkriv ut PDF!image_printSkriv ut!
Postad i ,

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

ENOUGH

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

KÖP REKORDÅRENS SOCIONOMER

SOCIALPOLITIK NR 1 2021